Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Ranekulla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ranekulla.
manaboda (såsom det skrifves i gamla
handlingar) på Tiveden, så fanns klostret
redan i slutet af 1300-talet. Rhyzelius
omnämner två af klostrets priorer: Hans
Klemensson, som år 1500, vid
Henriksmessan i Örebro, inköpte till klostret en
gård Solberga, och Jakob Jönsson, som
år 1519 genom ett gåfvobref, utfärdadt
i Romanaboda kloster, öfverlåter till
biskop Brask i Linköping en klostrets
gård, »liggande i Arboga sunnan vid
åna». Samme författare omtalar att
Gustaf I, vid klostrets indragning, tagit ur
Romanaboda till rikets tarf och gälds
betalning »ibland mycken annan theras
egendom och dyra clenodier, en
Monstrantiam af fint silfver, som vog 279
lod och något theröfver»; häraf skulle
väl kunna slutas till att klostret varit
förmöget och välmående liksom de flesta
andliga stiftelser under katholska tiden;
men af jordagods synes detta kloster ej
haft mycket, då man i de äldsta och
fullständigaste förteckningar i
Kammararchivet på till kronan indragna
kyrkooch klostergods, ej har kunnat upptäcka
mer än ett enda hemman (Klippan i
Nysunds sockens skogsbygd), som
tillhört Romanaboda. Såsom qvarlefvor af
detta kloster anses en gråstensmur och
lemningar efter en byggnad vid Bodarne
kyrka, som uppbyggdes i medlet af
1600talet. Från vestra korsarmen på kyrkan
utgår en hög gråstensmur, som omsluter
kyrkogården på södra sidan, af folket
kallas den »munkarnas mur», under
antagande att den omgifvit munkarnes
kyrkogård, men den grofva muren med sin
fasta cementring synes förr ha varit ett
slags skyddsvall eller försvarsverk för
några inom densamma belägna
byggnader, och en gammal anteckning säger
också: »ninom thenna mur haffwa
konungarne på theras eriksgata hafft sitt läger»,
vare sig nu i ett särskildt uppfördt
konungahus eller i Antoniternas kloster.
Husen synas dock varit byggda af trä,
då väl spår efter tomtningar påträffats,
men aldrig efter stenbyggnader. Ett
par hundra alnar vester om kyrkan
synas lemningar efter en byggnad, som
skall enligt folkets berättelse varit
klostrets visthusbud. — Postkontor och
gästgifvaregård.
Ranekulla, poststation i Ransbergs
Raus. 249
socken, Södra Wadsbo härad och
Skaraborgs län.
Ransberg, f. d. Raansbergh el.
Rampsbærg, socken i Södra Wadsbo härad af
Skaraborgs län; 2,715 inb. Sedan
enkefru E. Bäckström donerat till
församlingen fem tld jord till plats för en skola
med planteringsland samt 10,000 rdr,
hvaraf räntan skall användas till
förhöjande af lärarens lön och till beklädnad
åt församlingens fattiga skolbarn, har
här blifvit uppfört ett stort, ljust och
prydligt skolhus. Här finnes Ranekulla
poststation.
Ransta, fordom Randesta, frälse-säteri
uti Kumla socken af Westerås län;
tilllägg: beboddes (1404—1428) af
väpnaren Lars Pædersson, som förde en lilja
i vapnet; i ett salubref af år 1428 kallar
han riksföreståndaren Engelbrekts bror,
Niklis Engelbrektsson, sin svåger.
Ransäter, socken af Wärmlands län;
3,200 inb.
Rappestad, socken af Östergötlands
län, med 680 inb. inom Walkebo och
92 inom Wifolka härad.
Rasbo, härad i Uppsala län; 4,100
inb. år 1868; ett helt mtl taxeras i
medeltal till 13,809 rdr; annan än
jordbruksfastighet finnes till ett tax.-värde
af 62,400 rdr.
Rasbo Härads allmänning upptager
en egovidd af 23,690 qvadratref, deraf
50 åker, 427 äng.
Rasbo, socken i Uppsala län.
Arealen är 134,374 qvadratref, deraf 27,911
åker, 16,162 äng, 71,539 skog, 4,146
vatten; 1,970 inb.
Rasbokihls socken af Uppsala län;
680 inb. Arealen är 85,687 qvadratref,
deraf 8,697 åker, 9,767 äng, 61,071
skog, 455 vatten.
Rastelfven, med ursprång från sjön
Sången, genomflyter Jernboås socken af
Örebro län och utfaller utanför socknens
gräns i Filsjön.
Rathan, hamn uti Bygde socken af
Westerbottens län; tillägg: här finnes
nu äfven poststation.
Raus (Raaos på 1300-talet), socken
i Malmöhus län; folkmängden uppgick
1868 till 2,780 personer. Till denna
socken höra i både kyrkligt och
kameralt hänseende de inom Qvistofta
sockenområde belägna 1/2 mtl Pålstorp och
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
