Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Westerslöf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 Westerslöf.
Westerslöf, by uti Qviinge socken,
Östra Göinge härad af Kristianstads län
(se socknens artikel); här finnes en gård
med ett af de största
vattenuppfordringsverk (från direktör Munktells mekaniska
verkstad, Klostreström) och torde äfven
vara det enda af dylik konstruktion.
Det består af ett 291/2 fot högt
vattenhjul, som drages af en 10 hästars
ngmaskin och uppfordrar vattenmassan
medelst anbringande af skoflar, så, att
utrinningen sker vid centrum och då på
103/4 fots höjd, samt lemnar 30,000
kubikfot vatten i timman.
Westerums socken i Kalmar län,
förekommer oriktigt på sid. 309 i stället
för på 310. Folkmängden har nedgått
till 2,030 personer. I en göl på Dagsbo
och Tyftingemars egor i denna socken
finnas sutare (Tinea vulgaris), som eljest
endast plär finnas i länets nordligaste
sjöar. Denna fisk, till smak och
utseende liknande lax, uppgår stundom till
3 à 5 skålpunds vigt, föröker sig i
otrolig mängd (Bloch har funnit 297,000
romkorn hos en hona), leker i Juni och
är lätt planterad i sjöar och gölar med
mörkt vatten och dybotten. Då så många
sådana finnas i vår ort, der vanliga
fisksorter ej hafva särdeles trefnad och
tillväxt, kan sutaren, eller, som den äfven
kallas, lindaren, blifva af mycket värde.
För den som önskar få denna fisk
planterad får uppgifvas, att tillfälle dertill
kan beredas genom att vända sig till
Hushållnings-Sällskapets fiskodlare och
veterinärläkare C. M. Hultin, hvars adress
är Westervik och Kallernäs.
Westra, härad i Jönköpings län;
folkmängd 1868: 30,980. Hemmantal
6035/8 mtl. Ett helt mtl var 1867 i
medeltal taxeradt till 21,539 rdr;
statens egendom tax. till 7,000 rdr.
Westraby, ett mtl frälse i Rogberga
socken och Jönköpings län; på egorna
utvisas en »jättekyrkogård», omgifven af
en stenmur af nära 20 alnars
utsträckning, samt en offerkälla.
Wette, härad af Göteborgs och
Bohus län; folkmängd 1868: 10,190
personer. Ett helt mantal var år 1867 i
medeltal taxeradt till 20,467 rdr, annan
än jordbruksfastighet tax. till 128,000
rdr, statens egendom till 29,000 rdr:
se Wätte härad.
Vik.
Wetterholm, garfveri uti Örgryte
socken af Göteborgs och Bohus län,
drifves med 165 kar, 23 arbetare;
tillverkningsvärdet 150,000 rdr, eges af
M. Levissons söner.
Wettershaga, by uti Länna socken,
Frötuna skeppslag af Stockholms län, 2
mil s. o. från kyrkan, med
gästgifvaregård; areal m. m. uppgifvas under
socknens artikel.
Wi, Södra-, socken uti Kalmar län;
2,270 (3,325 år 1867) inb. — Bland
gårdar må äfven nämnas Sund, 1 mtl
prestgård, Wagelhem, 11/2 mtl ladugård
under Ålhult. — Rättelse: står:
Slisshult, läs: Slittshult; står: Källemåla, läs:
Kållemåla.
Wiby, f. d. Wikby, Wighby, Wyby,
socken af Örebro län; 4,020 inb. — I
härvarande sparbank hade 1865: 339
delegare inneståerde 36,329 rdr rmt. —
Rättelse: under gårdar står: Kärr, läs:
Kärra.
Wiby, socken af Kristianstads län;
650 inb. — Rättelse: 4 rad. uppifrån
står: Häslöf, läs: Håslöf.
Wickelby, med historiskt minne, se
art. Oland, sid. 672, 1 sp. 15 rad. nedifr.
Wieslanda, socken af Kronobergs
län; folkmängden har uppgått till något
öfver 2,000; tax.-värdet 486,800 rdr
rmt, deraf 5,300 rdr för statens egendom,
1/2 mtl; 7,800 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Tubbaremma är skatte-säteri.
Mij, säteri uti f. d. Löths socken
af Östergötlands län; tillägg: egdes år
1437 af Laurens Haraldsson (Stjerna).
Wij, frälse-säteri uti Ugglebo socken
af Gefleborgs län, af 5/8 mtl, har varit
biskopen doktor Carlssons sätesgård, med
skatte-rättighet från den 4 Mars 1684;
se vidare Wij jernbruk.
Wik, som vanligtvis skrifves Wijk,
sätesgård i Uppsala län; tillägges: Efter
Anders And egdes Wijk af sonen,
lagmannen i Thiundland, riksrådet Israel
Andersson (And), gift med Ramfrid
Gustafsdotter, ovisst af hvilken ätt.
Derefter egdes Wijk af dottern Ramborg,
gift först med Karl Gregersson (Läma)
och derefter med riksrådet och
lagmannen i Södermanland Arnvid Gustafsson
(Sparre), som dödades år 1317 i
Nyköping. Wijk ärfdes af sonen Gustaf
Arnvidson, derefter af dess son, Arnvid
Gu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
