Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg af egendomar, post- och jernvägsstationer, verk och inrättningar, som ej finnas upptagna åren 1859-1865 uti Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon öfver Sverige, jemte de märkligare ställen, som äro omnämnda under artikeln om socknen, der de äro belägna, inbyggarnes antal 1867 och taxeringsvärdena för 1866, samt af historiska och ekonomiska uppgifter m. m. - Wik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wik.
stafsson, riksråd 1371, och derefter af
dennes dotter Margareta, gift med Thure
Bengtsson (Bjelke). De ärfdes af sonen
Sten Thureson, som i sitt andra gifte
hade Margareta Karlsdotter (Sparre), i
ett föregående gifte moder till konung
Karl VIII. Dottern Karin ärfde Wijk
och var gift med danska riksrådet Claës
Nilsson till Ellinge. Deras son riksrådet
Nils Claësson ärfde egendomen och
derefter hans son Knut Nilsson, riksråd år
1520, under hvilkens tid Gustaf Wasa
lät belägra Wijk. Efter Knut Nilssons
barnlösa död tillföll Wijk först dess
moder, af danska slägten Brook, och
derefter hennes yngsta dotter, Pernilla
Nilsdotter, gift med riksrådet Sten Kristerson
Oxenstjerna, samt kom derefter genom
gifte till Bjelkeslägten. Claës Nilsson
Bjelke upphöjdes vid kon. Sigismunds
kröning till friherre till Wijk, måste år
1600 gå i landsflykt, men erhöll 1616
lejdebref af konung Gustaf Adolf att få
återvända. Genom gifte med Sigrid Bjelke
öfvergick Wijk till riksmarsken och
fältherren grefve Gustaf Horn. Omnämnda
Flemingar voro egare till Wijk i
Finland. Fältherren Horns dotter, Hedvig
Lovisa, ärfde Wijk och var gift med
generalen frih. Berndt von Lieven, som
stupade 1703 under Thorns belägring.
Det gamla slottet har ännu 7 våningar,
hvaraf trenne källarvåningar. Parken
innehåller 532 qvadratref. — Se äfven
tillägget i VII band.
Wik, fiskläge i Rörums socken af
Kristianstads län.
Wikarsholme (Wigersholmen),
fornminne, se art. Forshems socken af
Skaraborgs län.
Wiken, tjärufabrik uti Undenäs
socken, Wadsbo härad af Skaraborgs län,
omkring 3 mil från Mariestad, i den
trakt vid sjön Wikens östra strand, som
kallas ”Wikaskogarne” (se den art.), är
anlagd i sednare åren af brukspatron B.
Richert på Sättra och bruksförvaltaren
Stylander i Mariestad m. fl. Här
tillverkas tjära, terpentin och lysolja m. m.
Materialet för produktionen utgöres af
gamla stubbar, hvarpå i grannskapet
skall vara god tillgång från den tid, då
man mindre hushållade med skogen, då
träden allmänligen fälldes med yxa, och
icke, såsom nu är mera brukligt, genom
Willie, Södra-. 299
sågning i nivå med marken. För
stubbarne betalas från 9 till och med 12
rdr pr famn.
Wiken, löjtnants-boställe i Brunflo
socken af Jämtlands län.
Wiken, Stora-, eller Wika, gård uti
Nödinge socken af Elfsborgs län, vid
pass 3/4 mil från Kongelf, 1 mtl frälse
med qvarn, tax. till 28,000 rdr.
Hemmanet är köpt från kronan 1651, egdes
1815 af öfverste-löjtn. Engelhardt, 1866
af handl. Ahlgren i Göteborg.
Wiken, fiskläge i Luggude härad af
Malmöhus län, 1 mil norr om
Helsingborg; tillägg: Hamnen är under
nybyggnad; den afses väl endast för fartyg, som
icke ligga djupare än 8 à 9 fot, men
dess hufvudsakliga ändamål är att kunna
mottaga i vinterlag de å platsen
hemmahörande fartyg, hvilkas antal
uppgifvas till ett skepp, en brigg, 9
skonerter, 5 jakter, 3:ne däcksbåtar m. fl. mindre
farkoster. 1.
Wikingstad, socken af Östergötlands
län. Folkmängden har nedgått till 1,095
personer. — Under gårdar står:
Gimestad, Gunnarp, Åsarp, i 1825 års jordebok
skrifves: Gismestad, Gunnorp, Åsorp.
Wiksjö, socken at Vester-Norrlands
län; 1,200 inb. Under gårdar (se
Stigsjö socken) står: Kälamäcki, efter
länskalendern Kalamäki, efter 1805 års
jordebok Kullermark.
Wilhelmina, lappmarkssocken i
Westerbottens län; 3,575 inbyggare.
Poststation.
Wilhelmsdal, löjtnants-boställe uti
Pite socken och Norrbottens län, af 21/64
mtl i g 3, Böhle by.
Villa Giacomina (så benämnd sedan
1819), landtgård, är beskrifven under
namnet Järneveg.
Willand, f. d. Withland,
ursprungligen, sannolikt för sin rikedom på
vatten, kalladt Wætland, härad i
Kristianstads län; tillägges: Folkmängden på
landsbygden 1868: 23,830, i domsagan
var folkmängden 50,990 personer. Det
var fordom i norr utsträckt till
Smålands gräns, ty Jämsjö socken och den
s. k. Öthken eller Ödemarken norrut
lades först 1639 till Listers härad. Det
omslöt i söder staden Åhus.
Willie, Södra-, f. d. Willöghe,
socken i Ljunitz härad af Malmöhus län;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
