Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sömnlös natt hade han gett sig ut och hamnat i detta
äventyr.
Jag sade då till honom att om det inte skulle bli
mycket tråkigt för honom, så måste han hädanefter
ta mig med på sina äventyr. Det gjorde han också,
ty han var medveten om hur ledsamt jag haft i
London och hur prövande han själv varit en tid. Det enda
sättet att göra bot var att ta mig med på de
ruskigaste platser, där belägringstillstånd förklarats och
där ståndrätt ägde rum.
Det var nu vi märkte att vi reagerade olika på
många vis. Jag brydde mig bara om människor, men
Jacks största intresse gällde den väldiga apparat som
stod stilla och förstördes. Det gjorde honom ont med
maskiner som rostade eller fördärvades av ovana
eller oskickliga händer, om råvaror som stod olastade
på bangårdarna och inte kunde komma till sina
fabriker, om kolen, pengarna, den mänskliga skickligheten
som inte kunde komma till någon nytta. Och jag å
min sida kände en slags underlig skadeglädje vid att
se detta och jag påpekade inte utan stolthet hur
mycket ömtåligare maskiner tycktes vara än
människor, fast man inte skulle trott det. Men Jack sade
att jag måste lära mig att människorna inte kan
skiljas från maskinerna eller tänkas leva utan dem;
på den ståndpunkten stod han då.
Jag fick nu se ett krigsmaskineri på nära håll i
ett slags halv funktion: inte krig, inte manöver, utan
något mittemellan. Jag lärde mig vapenslag och
uniformer och hur soldater luktar då de sveper förbi
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
