Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skötas strax före ett val och bad att få slippa gräla
om den saken, men det gick inte.
— Det är Mattborstens fel att du blivit dig
alldeles olik, sade jag.
Hon satt på stranden med lilla Agnes i knäet.
— Delvis, sade hon. Men du vet ju att om jag
inte blivit mig olik förut, så hade jag aldrig gift
mig med honom. Man får lov att vara rättvis. Hon
teg lite. Så sade hon: Det var inte Göstas fel att min
förlossning tog fyrtiofem timmar.
— Nu förstår jag inte ett ord.
— Inte? Du vet ju att konvenansen fordrar att
man ska glömma sitt lidande men det gjorde inte
Jag- Jag var sa upprörd däröver så att jag rök på
doktorn och skällde ut honom och hela hans kår för
att sådant fick äga rum. Då sa han att det gått
ovanligt bra för mig som var en så gammal förstföderska
och frågade om det var något fel på den vård jag
fått. Han hade faktiskt tagit till narkosen och
tången just i rätta ögonblicket, som han ju visste
mer om än patienten. Då frågade jag honom hur
många det var som överhuvud fick narkos. Varpå
han blev ond och sa att narkos var ett brott mot
naturen. Då bad jag honom dra åt skogen, och han
sa att nästa gång fick jag fara till Stockholm,
alldeles som om jag tänkte låta det gå till någon nästa
gång.
Jag frågade vart hon ville komma med detta, vi
hade ju börjat med att diskutera den försiktighet
och skepticism hon lagt sig till med.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
