- Project Runeberg -  Om väderleksmärken. Deras betydelse och ursprung /
16

(1894) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson - Tema: Heimdals folkskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spiralformigt in mot centret. Den följande dagen har, som
vi se, hela minimet flyttat sig österut, så att centret, hvari
lufttrycket nu stigit till omkring 720 mm., ligger på norska
kusten norr öm Throndhjem. Detta är i öfverensstämmelse
med hvad som vanligen inträffar. Genomgår man
en mängd kartor, så finner man nämligen, att maxima ofta
stå stilla eller flytta sig obetydligt åt olika håll från en dag
till följande, men att minima hafva nästan alltid en större
eller mindre hastighet från väster till öster
. Står ett
maximum i vägen, så böjas deras banor omkring detsamma,
så att rörelsen blir än mer mot NO, än mer mot SO.

Ett närmare studium af de synoptiska kartorna har
nu lärt oss känna, hvilka väderleksförhållanden åtfölja de
höga och låga lufttrycken. De förra, eller maxima, äro de
trakter, där det vackra vädret härskar, de senare åter
åtföljas vanligen af storm och oväder, hvarför centret för ett
minimum ock vanligen kallas “stormcentrum“ eller
“oväderscentrum“. Ofver maxima är himlen vanligen klar,
hvilket medför hetta och torka under sommaren. Under vintern
åter underlättar den klara himlen värmeutstrålningen mot
världsrymden, hvarigenom jordytan, synnerligen om den är
snöhöljd, samt de på densamma hvilande luftlagren starkt
afkylas. Vid sådana tillfällen är det ej obetydligt varmare
på en viss höjd öfver marken; “kölden samlar sig i
dalarna“, som äro “frostländta“. Höst och vår har man
nämligen att vid högt barometerstånd och klar himmel befara
frostnätter.

Vid minima hafva vi att skilja mellan den främre,
östra, och den bakre, västra sidan. På den främre råda
vindar från sydkanten med mulen himmel och nederbörd;
på Englands och Sveriges ostkuster kommer mesta
nederbörden med syd till ostlig vind — “östanväder och
kär’ngaträta börjar med storm och slutar med väta“ —, på
västkusterna åter med sydvästvinden, — hvarföre sjömännens
oljehattar ju kallas “sydvästar“. Då oväderscentret
passerat, klarnar himlen upp på baksidan af minimet, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:07 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhhomvader/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free