- Project Runeberg -  Om väderleksmärken. Deras betydelse och ursprung /
22

(1894) [MARC] Author: Hugo Hildebrandsson - Tema: Heimdals folkskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(dånar) i isen“, “smäller i gärdesgårdsstafvar eller träväggar“,
o. s. v.

Att “stark uppsjö bådar regnväder, motsatsen torka“
på Svenska Östersjökusten förklaras däraf, att östanväder
där medför regn, men V—NV vind klarnande himmel. På
många trakter i landet finnas föröfrigt dylika lokala
“märken“,
såsom t. ex. i Östergötland: “När Stjerntorpfrun
byker, blir regn“, “När Hungerbrunnskällan har mycket vatten,
blir året torrt och tvärt om“, eller från Småland: “Nar
Helgasjön susar, blir det regn“, “När Vettern full af vatten
står, — Då stundar säkert svåra år“, “När Sjunnafallet i
Emmån höres lång väg, blir det regn“, och dylika finnas
väl i de flesta landsorter. Yi uppehålla oss ej närmare vid
denna klass, ty för att bedöma deras värde måste man i
allmänhet känna förhållandena på orten. Den som det gör,
torde nog lätt kunna förklara dem enligt ofvan angifna
grunder.

*



I det föregående hafva vi nu genomgått de viktigaste
grupper af bemärkelsedagar och väderleksmärken, som
förekomma i vårt land. Vi skola nu i korthet behandla frågan
om deras ursprung.

Till en början må det anmärkas, att de, åtminstone i
allmänhet, icke torde hafva uppkommit i Sverige. I den
samling Gamla Ordspråk, från 1300- och 1400-talen, som
af sedermera Erkebiskopen H. Beuterdahl utgafs i Lund
1840, och hvilkas antal uppgår till 1,110, finnas högst få,
som angå väderleken. Men på 1600-talet inkommo flertalet
under eller strax efter trettioåriga kriget. De första
samlingarna voro i almanackor, hvilka på den tiden
utgåfvos af enskilda personer. Ibland dessa almanackor äro
i detta hänseende följande de viktigaste: Marcus Freund,
Strengnäs 1659; S. Dalin, Linköping 1665 och Peter Elvius,
Stockholm 1703.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:07 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhhomvader/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free