Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hans drömmar om ett obegränsadt adelsvälde. August var icke
sinnad att taga Lifland under sitt skydd för så billigt pris. Han
förbehöll sig, att Lifland skulle lyda under honom själf och hans
arfvingar såsom kurfurstar af Saxen, äfven om de ej tillika innehade
Polens krona. Vidare skulle lifländska ridderskapet till honom
öfverlåta Rigas och alla andra städers tulluppbörd och öfriga inkomster
med afdrag för militärstatens och förvaltningens omkostnader,
äfvensom inom provinsen underhålla hans saxiska trupper till ett antal
af 24,000 man. Slutligen förutsattes det, att ridderskapet »icke genast
efter landets ockupation» kunde komma i åtnjutande af sina
rättigheter enligt kapitulationen, utan att konungen där skulle äga att
upprätta ett särskildt »guvernementsråd.»
För konung August var hufvudsaken att så snart som möjligt
sätta sig i besittning af Lifland. Han vågade ej allt för länge reta
littauerna med sin militäriska ockupation, men han förmådde
Radziejowski att åtaga sig ansvaret inför riksdagen för en inkvartering af
de saxiska trupperna i Kurland.
Det beslöts i det saxiska geheimerådet, att Flemming skulle taga
befälet öfver denna här och öfverrumpla Riga i slutet af året, sedan
man genom en ny beskickning, förvissat sig därom, att tsaren
samtidigt komme att angripa Ingermanland och Karelen. Däremot
gjordes icke planens verkställighet beroende af Danmarks deltagande,
ehuru underhandlingarna så snart som möjligt skulle återupptagas
med denna makt, som borde få föra kriget efter egen ompröfning,
men skulle uppmuntras att skaffa sig full ersättning för sina
förluster i föregående krig med Sverige. Likaledes skulle Brandenburg
lockas att inträda i förbundet genom löfte om svenska Pommern,
hvarjämte sändebud skulle affärdas till kejsaren och sjömakterna för
att göra dem välvilligt stämda mot det lifländska företaget.
Konung August var således beredd att, innan han formligen
hunnit sluta förbund med Danmark, angripa Sverige. Han räknade därpå,
att Danmark skulle ryckas med af sin krigsifver, så snart han själf
tagit första steget, om han blott vunne Rysslands medverkan genast
från början. Förhållandena gestaltade sig likväl så, att Danmark
visade sig lättare att vinna än Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>