Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklaring i riksakt. Riksdagens sprängning genom Sapiehas vänner
ådagalade, att de voro beredde att bryta alla broar emellan sig själfve
och konungen och utan förbehåll ansluta sig till hans segrande
fiende.
August gaf likväl ingalunda sin sak förlorad. Efter sin vana
sökte han öppna sig utvägar åt olika håll och genom diplomatiska
medel vinna uppskof till nya kraftansträngningar, utså tvedräkt
emellan sina motståndare, locka eller skrämma både dem och sina
osäkre bundsförvanter. Bland annat ville han visa, att om han
sattes i sticket af polackarne, så kunde äfven han för egen räkning
träda i underhandling med konungen af Sverige och sålunda
omintetgöra den polska oppositionens förtröstan på främmande hjälp.
Medan riksdagen ännu pågick, sände han sin älskarinna Aurora
Königsmark till Karl XII:s högkvarter i Wirgen. Hon tillhörde
själf den svenska adeln, och under förebärande af enskilda
angelägenheter gjorde hon ett besök hos Piper, till hvilken hon medförde
ett slags kreditiv från konung August äfven för politiska
förhandlingar. Hon lyckades dock ej få företräde hos Karl XII, ehuru
hon reste efter honom, då högkvarteret flyttades till Goldingen.
Anekdoterna om hennes vistelse i svenska lägret äro för öfrigt föga
bestyrkta, om det också kan antagas, att hon ej försummat att
känna sig för hos konungens rådgifvare, huru en formlig
beskickning från August skulle upptagas. Från Tilsit (i brandenburgska
Preussen, nära samogitiska gränsen), dit hon sedan begaf sig, reste
på hennes uppmaning Augusts kammarherre Vitzthum von Eichstädt,
som blifvit affärdad efter riksdagens afslutning, utan föregående
anhållan om tillstånd öfver till Karl XII:s högkvarter i Bielowice.
Konungen lät dock genast arrestera honom, eftersom han vågat
komma utan vederbörligt pass, och föra honom till Riga, hvarifrån
han lössläpptes efter några månaders lindrig bevakning. Hans
instruktioner och öfriga papper togos i beslag och befunnos intyga ej
blott Augusts förhoppningar att genom bestickningar vinna
konungens omgifning, utan äfven hans benägenhet att bana väg för en
uppgörelse på bekostnad af republikens territoriella integritet.
Hvilken afsikt August än må ha haft med ett sådant förslag, så hade
Karl XII genom sitt hänsynslösa förfarande mot Vitzthum så väl
förebyggt alla försök att kompromettera honom inför republiken
som ock förskaffat sig farliga vapen att vid tillfälle användas för
detronisationens genomdrifvande. August hade tydligen icke
beräknat, att hans medtäflare skulle till den grad åsidosätta den
diplomatiska artigheten.
Under tiden hade August icke förtviflat om att trots
riksdagens olyckliga utgång åvägabringa en brytning emellan republiken
och Sverige. Sedan ständerna skingrats, sammankallade han
senaten till särskilda öfverläggningar om åtgärder åtminstone till
fäderneslandets försvar, äfven ifall han måste afstå från sitt välmenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
