Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidigt på våren begifvit sig till Archangelsk, där han väntade ett
nytt svenskt anfall. Ehuru ingen fiende syntes till, dröjde han
likväl kvar vid Hvita hafvet öfver hela sommaren och förströdde sig
med fartygsbyggnader jämte därmed förknippade festligheter.
Under tiden inträngde Sjeremetev i Lifland med en stor här, som dels
tågade landvägen från Pleskov, dels fördes på galerer öfver
Peipussjön till floden Embachs mynning, där en svensk eskader förstördes
efter hårdnackadt motstånd. Schlippenbach led ett nytt nederlag
vid Hummelshof (juli 1702) och måste till slut draga sig tillbaka ända
till Pernau, medan ryssarne härjade och plundrade i södra Lifland
och intogo flere befästa småstäder och adelsslott. Redan i slutet af
augusti nödgades dock äfven Sjeremetev utrymma landet af brist på
lifsmedel och foder för sina alltför talrika trupper. På liknande sätt
hade en annan rysk här under Apraksin farit fram i södra
Ingermanland, som försvarades tämligen lamt af Cronhjort med
hufvudsakligen finska trupper. Sedan tsaren i september anländt till
Ladoga, beslöt han att samla alla tillgängliga krafter till ett angrepp
mot det gamla och svagt bevärade fästet Nöteborg (på ryska Oresjek),
som var anlagdt redan af novgoroderna på en holme i Neva vid
dess utflöde ur sjön. Företaget underlättades därigenom, att den
svenska eskader under Numers’ befäl, som förut behärskat Ladoga
och Neva, helt nyss afseglat tillbaka till Karlskrona. Sjeremetev
beordrades att framrycka med förstärkningar från Pleskov och
Novgorod, och Cronhjort såg sig efter en mindre drabbning nödsakad
att draga sig undan norr om Neva. Kommendanten på Nöteborg,
en annan Schlippenbach, var så godt som uteslutande hänvisad till
sina egna krafter. Besättningen uppgick blott till några hundra
man, men uthärdade tappert de ryska bomberna och afslog till och
med ett stormningsförsök, som kostade fienden större förluster i
döde och sårade än det svenska manskapets hela antal. När
lifsmedel och ammunition tagit slut, måste dock Schlippenbach
kapitulera (11 oktober). Det var den första svenska fästning, som tsaren
på detta vis fått i sitt våld; till minne däraf lät han insätta de
öfverlemnade nycklarna i en tornvägg och ändrade under kanonsalut
borgens historiska namn till »Schlüsselburg».
Rådet i Stockholm ansåg sig icke kunna sända tillräckliga
stridskrafter till Östersjöprovinsernas försvar, emedan det, för öfrigt till
konungens stora missnöje, föredrog att anställa vidlyftiga rustningar
i södra Sverige af fruktan för ett plötsligt danskt öfverfall. Dess
hopp stod i synnerhet till en snar fred med August och Polen,
hvarigenom konungen kunde få fria händer att angripa Ryssland.
Samma åsikter utvecklades äfven af Piper inför konungen, som
inskränkte sig till att betona Augusts opålitlighet och faran af ett
polskt-saxiskt anfall i ryggen, så snart svenskarne aftågat mot tsaren.
För Karl var August med sin organiserade och disciplinerade här
ännu alltjämt den mäktigaste fienden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
