Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det lyckades dem ock (6 maj) att öfverrumpla samma svenska båt,
som förut farit upp till Nyenskans, jämte ett annat mindre fartyg och
att afskära dem från den öfriga eskadern, hvarifrån de icke fingo
någon hjälp, emedan kanonerna icke nådde fram och amiralen af
fruktan för okända grund ej vågade komma närmare. Efter
hårdnackadt försvar sprängde de svenske befälhafvarne själfva sina
fartyg i luften, men blott det ena förstördes helt och hållet;
besättningarna (ungefär 80 man) omkommo med få undantag. Numers låg
sedan kvar overksam hela sommaren och tänkte ej ens på att
besätta och befästa någon af de många holmar, hvarifrån farvattnet
kunde behärskas, utan att det varit möjligt för ryssarne att där
verkställa en landstigning under de svenska örlogsskeppens kanoner.
Tsar Peter hade vunnit sin första sjöseger öfver svenskarne.
I glädjen tilldelade han sig själf och sin gunstling Andreasorden
och kungjorde både inom och utom sitt rike den oväntade
framgången, som undan för undan växte till en lysande kamp med hela
den svenska eskadern och två fregatters eröfring. För att än mer
förhärliga sin bragd lät han alldeles rasera Nyenskans och
grundlade (16 maj) på holmen Jänissaari (»Harön», ett namn, som
utbyttes mot det bättre klingande tyska »Lust-Eiland») ett nytt fäste,
som han efter sitt skyddshelgon kallade »Sankt-Peterburg». Flere
bastioner uppfördes genast, till en början dock blott af trä; först
några år efteråt ersattes de delvis med murverk. Sedan 1704
en kyrka på platsen blifvit anlagd och invigd till båda apostlarne
Peter och Paul, fick fästningen sitt namn också efter dem båda,
under det att Petersburg kom att beteckna hela den stad, som tsaren
efter hand med stora uppoffringar af penningar och människolif
utvidgade äfven öfver närliggande stränder och holmar. Därom blef
dock egentligen ej fråga på allvar, innan han dit ansåg sig kunna
förlägga sitt förnämsta nordliga skeppshvarf. Tills vidare var fästet
på Jänissaari, som ligger just där Neva utgrenar sig i flere armar
af mycket olika djup, framför allt afsedt att stänga infarten i älfven,
äfvensom att afvärja ett angrepp till lands norrifrån. Att förvandla
denna ort till rikets hufvudstad har icke föresväfvat Peter förr än
mot slutet af hans regering (om ens då såsom en fullt stadgad plan),
sedan han vant sig att där för sina skeppsrustningar göra allt
tätare och längre besök. Ännu så länge hade han icke heller förvärfvat
något slags välde öfver själfva Nevamynningen och kunde icke där
sätta ett enda skepp i hafvet. För Karl XII kunde därför hvarken
Nyenskans’ förlust eller Petersburgs grundläggning te sig som
epokgörande för maktförhållandena vid Östersjön. För att förstå
vare sig hans eller tsar Peters utveckling och öden är det
nödvändigt att utan antedatering af den historiska betydelse, som deras
handlingar fingo efteråt i följd af händelsernas sammanhang, söka
sätta sig in i de verkliga förutsättningar, som bestämde deras
åskådningar och beslut. Meningsskiljaktigheterna emellan Karl XII och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
