Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motstånd mot unionen. 1434—1470 - Inre förhållanden under konung Kristofers regering (1441—1448). — Den nya landslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om intet af en liggre makt: herr Kristiern Nilsson afled två dagar, innan
han enligt konungens och rådets dom skulle till herr Karl upplåta Viborg.
Anklagelser mot denne för dråp och andra förbrytelser, som framstaldes under
hans vistande i Stockholm, ledde icke till någon påföljd1.
Förhållandena voro ändrade år 1446, då konungen måste företaga någon
åtgärd mot sin morbroder på Gotland och han dervid svårligen kunde undvara
den hjelp som den mäktige länsherren på Viborg var i tillfälle lemna. Herr Karl
inbjöds till Stockholm och mottogs på det bästa af konungen och drottningen,
i synnerhet af den senare, hvilken ofta såg herr Karl vid sitt bord och förde
med honom muntert tal. Till gengäld gaf denne åt henne oeh hennes
jungfrur kostbara gåfvor och tillstälde han dessutom ett hof (stort- gästabud), vid
hvilket han räknade som gäster konungen och drottningen jemte många
ut-ländingar, bland dem äfven sändebud från Novgorod. Herr Karl följde med
till Gotland, men vände derifrån hem igen missnöjd med den tvetydiga
rol som konungen hade spelat. Sedan denne hade rest till Danmark,
stannade herr Karl en tid i Upland och firade i september (1446) bröllop pa
f§l i§|
198. Herr Erik Axelssons sigill 199. Herr Jon Gäddas sigill 200. Herr Erik Eriksson*
(tottvapnet, fvrdelnd sköld). (gädda). sigill (gyllenstjerna).
Svartsjö slott för sin dotter i första giftet Kristina och den jutske riddaren
herr Erik Eriksson (gyllenstjerna, fig. 200), hvilken sedan dess var alltid bosatt
i Sverige. Den följande tiden, intill dess budet om konungens död gaf honom
annat att göra, vistades herr Karl på Viborgs hus, hvarest han på det
yppersta sörjde utvändigt för fästningsverken och invändigt for en dyrbar
inredning.
Han gjorde der de skönaste mak,
andra fortryta dem hålla med tak,
säger rimkrönikan.
Under dessa förhållanden kunde herr Karl Knutsson icke komma att
utöfva något synnerligt inflytande på Sveriges öden, under det Kristofer var
landets konung. Denne skulle naturligtvis hafva större förkärlek för
unionspartiets gamle höfding herr Kristiem Nilsson, men denne lefde nu nästan
ständigt i Finland och afled, såsom redan är nämdt, redan år 1442. Det var
1 Bland dem, som i dråpfrågan uppträdde till herr Karls försvar, må nämnas herrar
Err:-gisle Nilsson och Erik Axelsson (Tott, fig. 198) samt väpnarne Matts Ödgislesson oeh Jon Gadc»
<fig. 199).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
