- Project Runeberg -  De äldsta svensk-ryska legationsakterna efter originalen i Stockholm och Moskva /
12

(1884) [MARC] With: Harald Hjärne - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

män utom qvinnor och barn och togo alla deras
egodelar, som funnos hos dem. Men före den tiden hade
några ryske köpmän kommit till Narbockaja zemlia och
sagt till våra män, att de ické skulle hysa fruktan och
ej vänta sig något öfvervåld och krig. Derför voro våra
män ovarsamme, och derför förgingos de, ihjälslogos
alla, och deras egodelar bortröfvades. Och när vi hade
fått veta, att ryssarne gjort så störa illgemingar emot
vårt land, under det att Mikita var hos oss i landet, så
vardt han derför qvarhållen hos oss. Likaledes
qvarhöl-los desse ryske köpmän och förflyttades till andra orter,
men ingen enda menniska bland dem omkom, fastän
sådant öfvervåld hade skett på den orten emot
stillestånds-brefven. Men vi vete ej, om vi hafve fred eller krig af
dina undersåtar, och derför skickade vi vår undersåte och
tjenare Jakob Baga med icke månge man från Sverige
till Finland med den befallning, att de skulle stanna i
Finland vid gränsen och försvara landet och till fullo
undersöka, hvarför dina undersåtar hade gjort sådant
öfvervåld emot våra undersåtar. Och när Jeg-up Baga
hade stått vid gränsen en liten tid och ej kunnat
förnimma något svar af ryssarne, så tågade hap in i landet
utan vår vetskap och befallning, men på några våra
mäns tillsägelse, hvilka vid den tiden voro i befallning
vid gränsen. Och derför hafva också desse män blifvit
straffade, och andre skola än ytterligare derför* straffas.
Men andre krigsmän tågade fram till Orésjek i det värf
och ärende, att de skulle förfara, hvad sak å färde vors,
och få svar, om vi skulle hafva fred eller vakta oss för
krig. Men jag hade vid den tiden ännu icke anländt
från Sverige till Finland,1 och sålunda var jag ovetande
derom, att han hade tågat in i landet. Och jag sände
genast till honom en brefdragare och befalde honom med
hotelse om straff, att han ej skulle göra någon skada,
brand eller öfvervåld eller plundring, utan befalde honom
att genast vända tillbaka och intåga i Finland. Och han
gjorde så äfven, men om vi icke strängt befalt honom
att ej göra någon skada, skulle han hafva tagit och
förstört Orésjek och Korila. Men det var icke i vår tanke
eller vilja, att krig skulle föras och kristet blod utgjutas
och landet ödeläggas, utan jag önskar alltid och arbetar
på fred och enighet, så mycket i min förmåga är. Och
äfven nu önskar jag, att hädanefter ej krig och
blodsutgjutelse måtte ske, och att denna osämja måtte biläggas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsvery/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free