Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Konungen sjelf lät emellertid ingenting märka, utan bjöd herr Nils tillsammans
med andra herrar på middag till Svartsjö och allt syntes vara godt och väl.
Från Svartsjö begärde herr Nils att få resa till Stockholm, hvilket äfven bevilja-
des honom.
Några dagar sedan herr Nils anländt till hufvudstaden kom till honom ett bud från
Göran Persson, att denne ämnade besöka honom i och för ett angeläget meddelande.
Herr Nils bad honom vara välkommen och lät.tillreda en måltid för att rätt grund-
ligt undfägna den mägtige konungslige gunstlingen.
Herr Göran dröjde emellertid väl länge och Nils Sture utsände en af sina tjenare
för att se till om icke den väntade gästen syntes till.
Inom kort störtade denne tjenare in till sin herre och sade under förtviflade åt-
börder, att härolder redo kring gatorna och utbasunade, att Nils Sture var en förrädare.
”Det är icke möjligt!” utropade Sture.
”Jo, eders nåde!” svarade tjenaren.
I detsamma smattrade trumpetstötar utanför fönstren.
Såväl herr Nils, som hans tjenare störtade fram till ett fönster och tittade ut.
Nu besannades tjenarens ord. Det var en härold som stannat utanför Stures fön-
ster och der högt förklarade för en samlad folkmassa, att Nils Sture var förrädare mot
konung och land.
Innan ännu första bestörtningen häröfver hunnit lägga sig, anlände herr Göran
Persson, åtföljd af en mass i tyska knektar och inträngde i huset.
”Gripen den förrädaren!” befalde Göran Persson.
Knektarne fullgjorde genast befallningen.
”Förrädare!” röt derefter Göran Persson till Sture. ”Dig vore ingen nåd värdig
att beskära. Dock må dig tillåtas att välja mellan, att antingen ridande på en åkarehäst
och med en halmkrans på hufvudet hålla ett skymfligt intåg i Stockholm eller ock att
inför rätta svara för de beskyllningar, som kunna göras mot dig och lida derför den dom,
som kommer att dömas.”
”Helt annat,” utropade herr Nils, ”har jag förtjenat af riket än smälek! — Men
I skolen dock aldrig kunna säga, herr Göran, att jag undandragit mig Sveriges lag! Fö-
ren mig till konungens nämnd, att jag der må bevisa min oskuld!”
”Förrädarens oskuld! Ha, ha, ha!” skrattade Göran Persson hest. ”Fören den
skurken till Smedjegården,” tilläde han.
Det töfvade derefter icke länge, förr än fången blef stäld inför konungens nämnd,
som genom Göran Perssons påtryckning dömde honom till döden.
I domen heter det, att ”de fattige män i konungens nämnd, samt med krigsnämn-
den, icke kunde fria herr Nils Svantessons lif, utan hade han det förverkat efter kongl.
majestäts hofartiklar om den, som försummar rikets omliggande och nödtorftiga saker; icke
heller kunde de förskona hans ära och redlighet med mindre än konungen af synnerlig
gunst och nåd ville honom benåda.”
Den 14 Juni fäldes domen och dagen derpå fördes herr Nils under stark bevak-
ning ur fängelset och upp till Södermalm, hvarest han kastades upp på en utmärglad häst>
så våldsamt, att hatten föll af honom och hans näsa flög i blod. Som hans händer voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
