- Project Runeberg -  Om Borgå landtdag och Finlands ställning 1812. I anledning af herr Geijers recension af skriften "Om allians-tractaten emellan Sverige och Ryssland år 1812" /
48

(1839) Author: Israel Hwasser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mur, certo tamen nobis babeamus persuasum, Regem
Optimum, pro consummatissima Sua sapientia et admirabili in adversis*
constantia, rebus Fenniæ Suæ restituendis spes omnium nostrum
fore superaturum.” Hoppet blef gäckadt ocb det yttrade
förtroendet till den olycklige Konungen var utan tvifvcl för stort, men
vi kunne taga for afgjordt, att om elt sådant tänkesätt cj
bade tillhört blott en eller annan enskild af Svenska nationen,
utan lefvat i mängdens bröst, skulle ej mindre Finlands förlust
än flera af de öfriga följderna af det patriotiska tänkesättets
inre upplösning sannolikt hafva uteblifvit

Men jag öfvergår till ställningen 1812. Jag har yttrat,
att Kyssland vid den ifrågavarande underhandlingen icke
kunnat undgå att uppgifva sina anspråk på bibehållandet af
Finland, om Sverige strängt yrkat derpå. Jag vet väl att ett
sådant uppgifvande skulle skett ogerna, men jag kan dock ej
anse Kejsarens ord ”Je suis ccrtain, que cette concrssion me
déconsidérait dans mon pays”, för annat än en undflygt. Men
det är möjligt, att det förhöll sig annorlunda och att Kyske
-Kejsaren skattade bibehållandet af Finland högre än, äfven i
dåvarande critiska tidpunkt, vänskapen med Sverige; och i detta
fall vore det onödigt att tala mycket om de öfriga hindren för
en sådan Sveriges önskan. Men jag är, såsom sagdt,
öfver-tygad om motsatsen och jag har således fastat
uppmärksamheten dervid, alt om äfven detta första hinder varit
undanröjd! och Kejsarens begifvande således vunnits, dock andra
hinder återstodo. Jag har nämligen yrkat, att vid frågan om
-Finlands återförening med Sverige, ej blott Sveriges och
Rysslands interessen skulle tagas i beräkning utan äfven Finlands
eget, och detta skulle framställas ifrån verkligt Finsk
ståndpunkt, således af Finnarne sjelfva. Det ligger val ej i
diplo-matikens charakter, att vid underhandlingar emellan större
stater göra ett sådant billigt afseende på underlydande
samhällens anspråk, och man skulle icke heller här haft
anledning att vänta eller fordra något sådant, om icke
omstandig-heterne hade tvingat dertill. Kejsaren hade icke allenast
genom högtidliga löften försäkrat Finlands politiska tillvarelse
såsom en stat för sig, utan han hade äfven bekräftat alla de
förändringar uti Landets inre ställning, som för att
upprätthålla en sådan dess relativa sjelfständighet blifvit vidtagna.
Om Finland skulle återförvandlas till Svensk provins, måste
icke allenast dess politiska tillvarelse såsom stat för sig
försvinna , utan äfven de dermed sammanhängande inrättningarne
inom Landet upphäfvas. Detta kunde åter Kejsaren ej göra

m

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:57:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hiborga/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free