Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just vara passande för ett folk, som ifrån ålder gifvit sKt
land namn af Manheni. Det torde väl svårligen kanna nekas
att en sådan inskränkthet uti politiska åsigter är rådande kos
mängden af Svenska folket. Jag rättar mig här ej efter Dag*»
hladsskrifvarne, ty hvad desse i afseende på denna fråga
yttrat, är ätven på deras Ömkliga ståndpunkt så ytterligt klent,
att man nästan känner sig frestad att hjelpa dem. Det består
endast i återupprepandet af de utnötta phraser, som utgöra
Napoleons-cultens vä mj el i ga reliker, och liknar nära nog hvad
nosographerne kalla delirium mussitans circa consveta. Men
jag har hört äfven i ofri g t förståndige män yttra sig i det
ifrågavarande ämnet; och, ehuru de väl ej talat ä la
tidnings-8krifvare, har dock hvad de sagt varit enfaldigt nog. Då
det hos oss emot framtiden rigtade, är öfvervägande oeh
con-servativt, måste den revolutionära tendensen söka sitt stöd i
det förflutna eller det, som af detta redan så försvunnit, att
ej någon qvarlemning deraf mera ingår i det närvarande. Det
skulle dock sannolikt vara alldeles för aktningsfullt, att tro
det de flesta, som så flitigt arbeta på att åstadkomma pro i
det allmänna tänkesättet, göra detta af verklig kärlek till det
gamla, bvars uraktlåtna återställande de så bittert klandra,
utan de säga blott så och beprisa det gamla, eudast derföre
att de äro revolutionära, älska oro, gräl och smädelse, om
ej äfven verkligt uppror.
Men denna tänkesättets historiskhet eller dess
underdånighet under det förflutnas välde, verkar ej allenast
förlamande på Sveriges egna utvecklingskrafter, utan förbittrar äfven
dess förhållanden till angränsande stater och försvagar dess
förmåga, att i afseende på dem upprätthålla sin betydelse.
Jag har redan utförligt talat om dess förhållande till Finland.
Då Fioland lösrycktes ifrån Sverige, inträngde ett djupt sår
icke blott i det Svenska väldet, utan äfven i den Svenska
civilisationen. Det förra kan ej mera sammanläkas, men det
är möjligt att förekomma, att det sednare blir för den
lösryckta delen dödligt. Det hade tillhört Sverige att behjerta
detta, ock att således under undvikande af allt, som kan
uppreta ömheten i det ömsesidiga förhållandet, befordra
utvecklingen af det gemensammas kraft, af den det Svenska
samhällsskickets inre princip, som både för Svenskar och
Finnar måste vara belig, och hvilken äfven af de sednare kan
i deras nuvarande ställning upprätthållas, om icke i en
densamma fullkomligt motsvarande form, dock åtminstone så att
dess väsendtliga betydelse ej går förlorad. Men detta har,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
