Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
såsom ofvanförc St* sagdt, Sverige helt och hållet underlåtit
Tvärtom har det under skepnaden af ett oupphörligt och ofta
öfvcrdrifvet pris af det Finland som var, förhånat det Finland
som är, och begagnat den opinionsmagt, det inom detta Land
äger, för att qvarhålla tänkesättet inom fjettrarna af en yttre
ställning, hvilken, huru kär den ock niä hafva varit, dock ml
är förlorad och sannolikt ej mer kan återställas; samt således,
i stället att uppmuntra till den manliga trohet ock de ansträng**
ningar de fordne samhällshrödernas nuvarande ställning så
strängt fordrar, efter förmåga sökt hos dem framkalla och
befordra missnöje, hopplöshet och andlig vanmagt. Huru den
Svenska allmänheten uppfört sig i afseende på Norrige, är
nogsamt kändt. Utan sinne för det storartade, som ligger i
det fria framträdandet af denna Skandinaviens så länge
kufva-de centrala folkskraft, och utan fördragsamhet emot de
stundom mindre skickliga yttringarna af dess Unga samfundslif,
har man vanligen plägat bedömma Sveriges förening med
Nor-rige ur grundsatser, som ligga inom privat-ekonomien och
således ej tillhöra politiken utan skiftesstadgan. Att Sverige
genom en sådan charakter hos sina politiska åsigter måste ej
mindre hos Finnarne än hos Norrmännen, förr eller sednare
emot sig framkalla en fiendtlig spänning, hor för hvar och én
tänkande vara temligen tydligt. Sitt sä ganska vigtiga
förhållande till Ryssland förmå Svenskarne i allmänhet ej betrakta
ifrån . någon ’annan synpunkt än hatets, och ifrån denna scr
man, såsom bekant är, aldrig rigtigt. Rysshatet har sin djupa
rot uti antipatbien emellan Germaniska och Slaviska
folkstammarna och denna torde väl komma alt fortfara så länge deras
charakterer äVo så skarpt skiljaktiga som nu, och så länge
upplysningsbegär och vidskepelse; frihetsanda ocb slafsinne
utgöra hvarandra motsatta riglningar inom det menskliga
tänkesättet. Då likväl den Germaniska folkstammen har skäl att
hetrakta sig såsom det egentliga organet för civilisationens och
bildningens utbredande Öfver verlden, här den inom sitt eget
sköte en försoningskraft af alla sådana antipathicr, hvilken
måste alstra tolerans emot alla de skiljakligheter i tänkesätt
och meningar, som hafva sin grund i eller nödvändigt
sammanhänga med andra folkslags lägre utvecklings- och
bild-ningsgrader. Att åter en sådan toleransens upphöjdarc esprit
skulle finnas hos många Svenskar, voré alldeles för mycket
begärdt. Men deraf följer ej, att antipatbien skall
sammanhänga med så mycken lågsinthet och okunnighet eller yttra sig
så argt och fult, som åtminstone nu på någon tid varit hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
