Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk forskning och elementära läroböcker i svensk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 HISTORISK FORSKNING O. ELEMF.NTARA LÄROBÖCKER I SVENSK HISTORIA.
Gamles regering ännu t. ex. i Knös, Berättelser ur Fäderneslandets
Historia (y.e uppl. 1890, omtryckt 1898), i sista upplagan af Dahm
(1895) och kanske i flere ännu använda skolböcker. Första om-
nämnandet i skrift af Bländas bragd förekommer, tror jag, hos
Stiernhöök, som på tal om den Värendska arfsrätten i största korthet
omtalar, att den säges bero på några forntida krigsbedrifter af
Värendskvinnorna. Bländas namn (i förbindelse med ortnamnet
Blädinge) och sagans detaljer dyka sedan upp i den »Relation om Wä-
rends Härads Rätt», hvarmed den fantasirike antikvariske forskaren
Peter Rudebeck 1691 hos K. Maj:t sökte skydda den då hotade
särskilda arfsrätten för kvinnor i Värend. Sagan förlägges af honom
till »Götha Konung Alles regeringstid», och det är först Lagerbring,
som 1773 på mycket lösa grunder framkastar den förmodan, att
denna episod, om man rensar sagan från »hvad som man vid
lediga stunder plägar roa barn med och andra barnsligt tänkande
människor», skulle kunna inpassas i Saxos berättelse om Sven
Grathes härfärd inåt Småland 1153 eller 1154, detta dock endast
»om något värde bör sättas på gamla bonderykten». Gissningen
vann anklang, Bländas historiska tillvaro var för lång tid räddad
och lär väl ej så snart åter alldeles kunna utplånas, åtminstone
ej vid undervisningen i de småländska flickskolorna.
Till sist endast några ord om vådorna af att skapa så mänga
luckor i historien, en synpunkt, som särskildt A?ina Sandström ener-
giskt framhållit. Hennes farhågor torde vara öfverdrifna.
Ett allmänt, t. o. m. särdeles lifligt intryck af vikingatiden
kan ju, såsom hennes egen läsebok bäst visar, mycket väl erhållas
genom ett försiktigt anlitande af de norsk-isländska kungasagornas
målande skildringar, helst om man som motvikt äfven framdrager
några karakteristiska drag ur de härjade ländernas klosterannaler
till belysning af den intresserade samtidens uppfattning af de
nordiska hjältarne (sådana som t. ex. munkens från S:t Gallen
berättelse om den gamle krigaren, som, då han döptes för tju-
gonde gången, förtrytsamt framhöll, att han de 19 föregående
alltid erhållit dopkläder, som voro värdiga en höfding). Fängs-
lande kulturbilder från den svenska medeltiden är det tyvärr ondt
om, men Erikskrönikans skildringar af riddarlifvet, Engelbrekts-
krönikans trohjärtade rim om Engelbrekts död, berättelsen i Karls-
krönikan om dråpet på Tord Bonde och Hemming Gadds per-
sonligt färgade privatbref lära med fördel kunna anlitas. Frän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
