Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIDENSVANSARNAS APRILNARRI. 16 3
När tanterna kommo in i salen, hvad fingo de se?
Kommerserådet, räfskinnskappan, aktören, studenten och
skönheten, allesammans tumlade de emot dem och
skreko: April! April! April! April!
En sten begynte långsamt trilla bort från tant Deas
hjärta — allting gick ju långsamt hos henne — och
en aning om rätta förhållandet uppsteg inom henne
som en aflägsen ljusning.
Sidensvansarna stormade öfver henne.
— Tant Dea, tant Dea, du är väl inte ond på oss?
— Söta tant Deal! Snälla rara, underbara tant Dea,
minns du inte, att det är första april i dag? Du får
ej vara ledsen, hör du! Mabelle skall få kaffe med
dopp, bara du inte är ledsen.
Tant Dea var hastigt uppmjukad, om hon ens
hunnit hårdna till. I själfva verket var upptäckten att
alltsammans var ett narri en sådan välgärning efter
skrämseln, att hon föga gaf akt på skämtet med henne
själf. Hon kände tårarna uppstiga i sina fromma ögon
och besvarade med verklig hjärtlighet alla de mystiska
personernas smekningar. — Så ni skrämde mig! —
sade hon blott.
— Ja, tant, nog voro vi litet elaka den här gången,
— sade Kamilla ångerfullt, — men du kan ej tro huru
frestande det var.
— Jag tyckte hela tiden synd om dig, — bedyrade
Masse, som kände ansvaret för sitt påhitt ha en liten
bismak af samvetskval.
— Nå, inte var det nu så farligt, — lugnade dem
tant Dea. — På eftermiddagen bjuder jag er alla på
äppelpaj till Löfström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
