Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY HEMLIGHET. 173
— Lingon! Bössor och pistoler, lingon! — Och
hans långa fingrar döko ifrigt ned i krukan.
— Masse! — varnade syster Effi.
— Du kan få kolik, — sade tant Dea orolig.
— Tillfället gör tjufven, — försvarade sig Masse.
— Hvarför ha ni ej lock på krukan?
I detsamma kom tant Dika tillbaka med stickorna
och tog hand om Kasses strumpa, medan han stod lutad
öfver henne för att lära sig den svåra konsten att sticka
in en ny häl,
— Hvar är Spirea? — sade tant Dika och såg sig
om. — Har hon läxor?
— Nej, hon sitter i mörkret i vårt rum. — svarade
Kamilla. — Jag tror hon är ledsen öfver något.
— Ack, kanske hon är sjuk, — utbrast tant Dea
med innerligt deltagande.
Tant Dika steg upp. — Jag skall se åt, — sade
hon och gick in till Spirea.
Hon fann henne sittande vid bordet med hufvudet
lutadt i händerna. Ett svagt sken från gaslyktan utanför
gjorde att rummet icke var fullkomligt mörkt.
— Hvad fattas dig, mitt barn? Är du sjuk? —
Tant Dikas hand for smekande öfver hennes hår.
— Nej, inte alls, älskade tant. Bara litet skrämd
och förstämd.
— Skrämd! För hvad? Kan du ej säga mig det?
— Ack jo, men jag har ej velat tala om det för
de andra. Jag har blifvit förföljd...
Tant Dikas läppar pressades hårdt samman och
man kunde nästan se hennes ögon blixtra.
. af en okänd kvinna. Hon stod i portgången,
när jag i morse gick till skolan, och när jag kom där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
