Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klostret i Vadstena. Historiskt utkast af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
JKLOSTRET I VADSTENA.
25
en skuldbelastad pilgrim. Oaktadt marken var insvept i ovanligt
djup snö, vándrade ban dock med obetäckta fötter, och framkom
till klostret, svårt angripen af den hårda kölden. Han uppgaf sig
vara en italienare vid namn Robertus, och man gissade snart att
det var samme man, som i Linköpings domkyrka väckt ett oerhördt
uppseende genom sina uttolkningar och förklaringar rörande bl. a.
Christi menniskoblifvande och begynnelse-orden i Johannis
evangelium. Han var af påfven utsänd för att inhemta upplysningar
rörande kyrkans tillstånd i Skotland, men kunde icke motstå sin
brinnande längtan att äfven få knäböja vid Birgittas stoft. Man
fick slutligen veta att han blifvit af påfven vigd till biskop, och
under den månad han i klostret qvardröjde, uppbygde han mången
med sin andliga vältalighet.
Kort efter dennes afresa infunno sig trenne personer, hvilkas
uppträdande tillkännagaf att de voro höge herrar. Det var den
engelske ädlingen Henrik Fitzhuger till Ravenswather, åtföljd af
en annan riddare och sin slottsprest. Konventen sammankallades,
och han tillkännagaf inför dem att han önskade upplåta sitt gods
i närheten af Canterbury till ett kloster för birgittinerorden. Han
anhöll att munkar från Vadstena måtte öfversändas för att
uppbygga klostret på nämnda ställe »äfven om konungen eller andre
» mäktige män ville anvisa dem någon annan ort». Det lär sålunda
hafva varit en viss täflan om att erhålla sancta Britas ynnest.
Katastrofen vid Tannenberg hade i dessa dagar störtat tyska.
sig 1436. Tillverkade uret i dormitorium och förbättrade ett annat ur, som
var uppsatt i omgången kring klostret. † 1438.
LV. Johannes Hillebrandi, son af Hillebrand Cruse och hans hustru
Elisabeth, för hvilkens själagagn mannen grundlade ett kapell i Linköpings
domkyrka. Kanik i Linköping. Munk 1415. Bevistade generalkonciliet i
Costnitz. Efter flera resor återkom han till Vadstena 1420; sändes 1440 till Norge
för att visitera Munkalifs kloster. Den utgiftsbok han förde under sin vistelse
i Rom 1419—1420 förvaras i Upsala Universitets bibliotek (N. 74 i Cat. Benz).
† 1454.
LYI. Ako Johannis, prebendeprest i Vesterås. Munk 1416. Åtföljde
1433 generalkonfessorn Gervinus (LXIII) till kyrkomötet i Basel. Reste 1438
till Finland, för att grundlägga ett birgittinerkloster derstädes. Valdes 1442
till biskop i Vesterås. Då han 1453 kände sin lefnads slut nalkas lät han
föra sig tillbaka till klostret i Vadstena, der han afsomnade och begrofs
nämnda år.
LVIIL Johannes Benekini, lekman. Munk 1416. Utsågs 1436 till att
vårda relikerna, hvilket förtroende han afsade sig 1460. Sammanskref en le-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
