Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;25
om hertig carl och rådsherrarne.
267
registraturet d. 18 Maj 1595). I början af det nya året anstälde
hertig Carl ett högtidligt gästabud, hvari äfven rådsherrarne
deltogo. Inbjudningsbrefvet till desse (dat. d. 2 Jan. 1595) är
märkligt nog, när man besinnar det öde, som af samma hand snart
nog skulle tillredas dem. I riks-registraturet förekommer detta
bref såsom det till Thure Bielke affattades:
6. Wij wele ider her Ture Bielke nådeligen icke förholle, att
wij medh thet förste äre förwentendes hit till oss någre
frem-mende både ifrå Denmarck och elliest andre, wår elschelige käre
huussfrwes förwanter wthur Tydzlanclh, medh hwilcke wij äre
til-sinnes att göre oss lustige, och effter wij der hoos och gerne sehe
iders, såsom och andre wåre förwanters och wenners närwarelsse.
Derföre är wår nådige begären, att i till den 9 Februarij
nest-kommende wele ware obeswärede, att begifwe ider medh ider käre
huussfrw hit till oss, att göre ider medh oss och fleere gode
wellner, som då kunne tilsammen komme lustige och glade medh den
deel som Gudh Alzmechtig då täckes förläne liwilcket meclh ider
gerne skall skifft och deelt blifwe, såsom wij och elliest medh nåde
och altt gott äre ider bewågne. Gudh ider befallendes. Aff
Stok-holm.
Då i Mars samma år Hogenskild Bielkes hustru, Anna Sture,
afled i Stockholm, var ock hertigen jemte sin gemål och
enkefurstinnan af Mecklenburg vid likbegängelsen följaktig till hennes
sista hvilorum på Ulfåsa i Östergötland.
Men dessa dagar af endrägt voro snart förbi. Hertig Carl
fordrade af Sigismund bekräftelse på den mellan honom och
rådet ingångna föreningen om riksstyrelsen. Sigismund vägrade att
afgifva en sådan, hvarpå hertigen beslöt att sammankalla
ständerna, icke numera blott för att af dessa mottaga den af
Sigismund vägrade sanktionen utan för att erhålla full makt och
myndighet såsom riksföreståndare. Den fullkomliga upplösning,
hvarmed landet hotades genom de af Sigismund tillsatta ståthållarne^
sjelfrådighet och Claes Flemings öppna trots, gjorde för Carls
klarsynta öga detta steg till en tvingande nödvändighet. Men
rådsherrarne sågo icke saken på samma sätt. För sin
obenägenhet att tillstädja ett vädjande till ständerna framstälde de
konungens förbud mot hvarje riksmöte under hans frånvaro. Men de
hacle dock sjelfve vid ett föregående tillfälle, när de med hertig
Carl öfverenskommo om styrelsen, handlat på egen hand, utan att
först afvakta konungens samtycke. Hvarför blef då nu i deras ögon
konungens förbud ett så stort hinder eller ïiurii kom det sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
