Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;25
om hertig carl och rådsherrarne.
273
man borde tillskrifva Fleming och de finska fogdarne och befalla
dem att till framtida disposition hålla i förvar kronans ränta och
uppbörd. Af denna skrifvelse må följande här anföras:
12. Hwadh the bref belanger, som E. F. N. wille hafwe till
Finlandh, dem hade och minste parthen af oss seedt den tid E.
F. N. drogh heden, therföre wTij eij heller wårt samhellige
beten-kende ther om seije kunne, men seden wij dem hade öfuerseedt
talede wij mz E. F. N:s Secreterere Michell Olssön ther om hwad
oss synthes i den saken kunne ware till att betenkie, dogh skedde
alt vdi een godh och trogen welmening och mera för E. F. N.
egen lempe och myndighz skull ähn för wår, och hade fördenskull
icke förmodet att E. F. N. den påminnelsse skulle wele tage så
hartt till mistycke, Serdeles efther E. F. N. weet sigh endeligen
ihugkomme att wij på Trapperne den tiid E. F. N. gick till skipz
sade oss willie med wårt egit bref skrifue her Claes Fleming till
både om hans genstrefwenhz emoth E. F. N. såssom och dette
åhrs tilstundende Smörrente hwilket E. F. N. och då låth sigh
nådeligen wäll behage, Så skedde och den påminnelsse icke för
thz behag som wij hafwe till Claes Flemingz enskilte befalninger,
heller någon annen recldoge skull, vthan allenest för thesse
före-skrifne orsaker skull hwilke der E. F. N. efther sitt högbegofwede
förstånd retteligen will öfwerwäge, förhoppes wij ännu att E. F. N.
sielfwe kan beslute oss icke anners ähn troligen wällmeent hafwe.
Till thett förste efther samme Smör rentte war krigzfolcket der i
Landzenden alrede för ähnn H. K. M. drogh af Rijket förskrifwen
och såssom wij förnimme nu seden af H. K. M. ytterligere
stadfest, der hon nu schulle blifwe således quarsat, altfordy thet skeer
i een god och tilbörlig mening, och borde efther een annen
ord-ningh, ehn her Claes Fleming företager, blifwe vthdeelt, kunde der
vdaf fölie både öfuer E. F. N. och oss flere stor olempe af
krigzfolcket. Till ded andre, efther wij wiste her Claes Flemingz
geen-strefwenhz lier till dagz, att han och nu denne befalning
neppe-ligen worde eftherkommendes, hwilcket seden kunde hende E. F. N.
till meen harm och förtreet. Till thett Tridie, så är och icke
owitterligit att krigzfolcket ligger öfuer hele landet i Finland, och
hafwe till Ewentyrs alrede optagit samme Smör heller och på
annet sätt sigh med vndersåtherne för thess werde i andre
part-zeller %föreent. Fierde effter och nu samtyckt ähr, såsom E. F. N.
begärett hafwer een Rijckzdagh till att holles, der med krigzfolcket
skulle nu således fatte nogot misshagh till E. F. N. och oss,
hwar-udaf och vthan twifwell adelen och ridderskapet der i landet göre
sigh deelachtige, meden the och meste parthen äre af
krigzfolck-zens medell, gifwe wij tienstligen E. F. N. till att betenkie, hwad
samhelligt rådh eller enighz af dem på den föreståndende
Rijckz-dagh kunne till att förmode, heller om någen af then landzende
på den tiid kan ware hijdt förmodendes. [Kop. bl. Acta hist.]
Rist. Bibliotek. II. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
