Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:57
OM HErTIG CARL OCH RÅDSHERRARNE.
313
besluth som giorcle äre både vthi Vpsala och Söderköpingh, ther
ifrå iagh aldrigh förnummedt hafuer, at de gode herrer wighe
eller affalle wele». Sjelf skrifver han också till sina medbröder,
att han å biskopens i Wexiö framställningar, hvilken å samtliga
vid mötet närvarande presters vägnar var afsänd att medla med
rådsherrarne, afgifvit sådana svar, att denne förklarat sig icke
bättre kunna önska. Men hellre än att längre sysselsätta oss
med den mindre pålitlige Hogenskild, lyssna vi till hvad Gustaf
Banér om detta möte har att säga. På ett manligt sätt uttalar
han sig efter sin uppfattning af förhållandena i ett bref till
Hogenskild d. 25 Mars.1).
45. — Belangende Biscopen ij Wexiös ärende, weth gudh
kommer oss fast beswerligtt före, ty enclogh besluted ij Arboga
ehr giordt refererer sigh in på föregongne handlin ger, så fheles
dogligwel ther vthj deth förnemste; ty jag weth mig alldrig mhz
then grund eller beschedh haffue försegled Söderköpingz besluth,
att saken therhen schulle tydes eller förståes, att man mhz woldt
schulle twinge alle dem som icke wele wara mhz oss ensse,
och således settie swenske ernoth swenske ij haer tilhopa, efter
som nu i Arboga förafschedet, och thz mhere ehr deth inrympt
Fursten som konungen mhz hans Edli förbiudes mhz armed mhere
wår lagh förmå, enclogh iag ther vthj lited förfaren, hade man så
weled förstå saken, hwad giordes thå behof afråde then Findske
resen ij förleden sommer war ärned, thz doch alle, så nher som
de vproriske ij Ostrebottnen och flere sådane, bekenne wara
troligen och wel rådt; ther till setties oss en såclan Termin på såden
års tidh att ther wel ehr allehonde att thenke om, huru wij på
sådant sätt schole kunne bliffue ij Riked ense giffuer jag
förston-digere till bethenkie, att wij schulle schriffue Fursten till, och
åther trade i Skeped tilhope will b. besinne mhz hwadh legenhet,
och huru thz står oss tilgörendhz, sin minus kan man wel nogerlunde
besinne icke alenest rop och rychte ther om vthspricles vthan och
faran mhz ther hos föllier, men wij haffue ett måel2) ther fåå
wij intz schride öffuer, ehwacl man och seden moste (doch guclh
thes loff) oförtient, vthståå; wåre wilkor ehr oncle på alle sicler,
men så ehr tryggest föllie Pauli lähre, lidhe men icke för
mis-gerninger, ther icke anners kan wara, huad besched Biscopen och
hans medföllie gafz haffuer brodern wäl förstådt an ned kunne wij
*) Af samme rådsherre hafva vi i en senare skrifvelse af d. 11 Maj dessa
värdiga ord: Wij moste så skicke oss att wij holla twehendes om ähran.
2) szom är den hörsamheet och lydhno som wij war nådig:te laghkrönte
konungh och herre i altt theth som lagligedt och förswarligitt ähr mz
för-plichtede ähre (såsom rådsherrarne i en senare skrifvelse till hertigen
uttrycka sig).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
