Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handlingar rörande söndringen mellan Hertig Carl och Rådsherrarne 1594—1600, samlade och ordnade af E. W. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
E. W. BERGMAN.
52:
nu så with som jag förstår handelen till begynnelsse ij saken
intz göre, ty huem will tage sigh vpåå att swara på alles theres
wegne them owetterligen som i Arboga icke waredt; Att och huar
schulle swara enslige för sigh, hwilked nogh sökes, och kan sehe
nu först i westergöttlandt, thez kan b. wel besinne huru deth will
taga Lagh, och huad ther will föllie efter medh tiden och haffue
derföre, såsom och sielfue årsens ticlh thz biuder, begered
förleng-ning på tiden thes man kan komma tilhopa och enhelligt
berådslå saken och seden giffue sådane swar som man nu och
framb-delis kan stå till swars medh och konungen och Fäderneslandet
kunne ware gangnelige. Vthi medlertidh wele wij holla oss rolige
och stille och såå rnykid oss står tilgörenclhz hielpe till att styrke
till Enighet så att rolighet må bliffue i Riked, så with man
förmå kan, endogh menigheten nu ehr så oprörd att hon ther mhere
tillfelle giffues intz schall wara godh att stille sed attamen
patienza. — Hwem haffuer satt sig fore gåå ifrån Vpsala concilium
eller konungens Eclh, eller Söderköpingz besluth emot handled
mhere än thz man tyder på dett, att denn fin sehe ressen
affråd-des? Ahr nu Söclerköpingz besluth kraftigère giordt vthj arboga
än thz war? vix. Giffue gudh wij dragha icke Religionen så longtt
fram, att Sweriges Lagh kommer och gör inkast vthj allt samman
så ehr wel besteltt. Huadh intrångh ehr oss ther vthi nu på 2
åhr schedt? icke weth jag aff nogott som merkeligtt kan reknes;
att behre fahra derföre, thz moste wij al tid, men icke för den
schull begynne nogecl (Nam de futuris contingentibus non judicat
philosophus) mykid mindre samptycke ther till som sådan aff
kan förvrsakes. Jag tror wist den herren som oss ordet
giff-uett han ehr mectig att bewareclt, honom wele wij och ther om
bidie. —
Vthi arboga bescheclh föres förnemste vrsaken in mhz deth
förste att besöke Fursten, Legationen till Pålen. Nher man nu
sehr på Braskens afsked, jag mener sendebuden schole komma
till måtthe eller huad schole sendebuden bäre mehre fram än
honom alrede ehr befaled, vthan the wärf som kunne snärie
them och flere, och giffue vrsak till mhere withlöftighz. [Orig.
bl. Acta hist.]
I riksarkivet finnes bland »Riksdags-acta» en särdeles intressant
skrifvelse om sjelfva Arboga-möte, hvilken meddelas såsom
bilaga i slutet af denna uppsats. Af såväl ridderskapets och adelns
som presternas och borgarnes särskilda svar på hertigens vid
detta möte »framstälda puncter» synes, att dessa stånd
yrkade på tillmötesgående mot rådsherrarne och fortfarande fordrade
en regering med »Rådz Rådhe». Hertigen sjelf fann sig ock
föranlåten att försvara sig mot misstanken att vilja dem något ondt.
För öfrigt framstår hertig Carl redan här såsom en öfvad folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
