Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Polska Litteraturen med särskildt afseende på den Svenska Historien. II. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
xaver liske.
86
Österrike hindrade fredsverket. De tillrådde oupphörligen
drottningen att bryta detta förbund, Frankrike skulle då ifrigt åtaga
sig Polen, landet skulle blifva qvitt de österrikiska garnisonerna,
med Sverige skulle en gynsam fred komma till stånd oeh framför
allt skulle alla farhågor angående deri polska tronföljden upphöra,
ty om österrikarne ännu vid konungens död innehade Krakau,
skulle cle utan tvifvel rycka till sig successionen. Med konungen,
som alltid var mera böjd för Österrike, brukade de ett annat
språk, och förestälde honom, att österrikarnes qvarvaro i Polen
vore blott till skada och skulle gifva anledning för adeln att göra
uppror. Tillika förestälde de konungen, att de österrikiske
generalerna icke respekterade hans befallningar, att det österrikiska
hofvet icke gaf honom behöriga svar och att österrikarne voro
helt och hållet för konungen öfverflödiga, enär kosackerna nästa
vår skulle uppsätta ett talrikt fotfolk. Litthauern a sökte
fransmännen öfvertala att uppsäga förbundet med Österrike, använda
hela sin här mot moskowiten, förmå drottningen att afsluta fred
med Sverige med uteslutande af Danmark samt afträda åt
svenskarne directum dominium öfver Kurland. Men detta sista
behagade icke litthauerna.
Erfarne diplomater samlade sig nu i Mars månad i Thorn.
Men mötets uppgift, en närmare öfverenskommelse mellan de
alli-rade, hade föga framgång, då mellan Polen och dess förnämste
bundsförvandt, kejsaren, redan rådde en afgjord tvedrägt. Hvarje
dag framträdde denna de båda hofvens skiljaktighet i mål och
afsigter, det växande ömsesidiga misstroendet spårades i äfven de
obetydligaste frågor, hvarigenom fiendskapen allt mer och mer ökades.
Det polska kabinettet uppdrog åt Pinocci, dess sändebud i Haag, att
anknyta förbindelser med Richard Cromwell, den nye protektorn,
eller åtminstone med hans ministrar i Holland, försäkra dem om
Polens vänskap och förfråga sig, huruvida icke londoner-kabinettet
för att betrygga sig det baltiska hafvet vore villigt att låta ett
sändebud bevista kongressen i Thorn. Pinocci begaf sig till
Richard Cromwell för att lyckönska honom till hans anträde till
regeringen, förklarade för honom att konungen och republiken med
längtan afvaktade ankomsten af ett engelskt sändebud och bad
protektorn befordra fredens afslutande, hvilket svenskarne genom
öfverdrifna anspråk försvårade. Cromwell uppsköt imellertid att
besvara detta anbud.. Denna det polska kabinettets ifver att stämma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
