- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Andra delen /
405

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Polska Litteraturen med särskildt afseende på den Svenska Historien. II. Af Xaver Liske

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

polsk litteratur rörande sveriges historia.

419

protektorn emot Sverige eller åtminstone afvända honom ifrån Carl
Gnstaf misshagade åter det österrikiska sändebudet, som fruktade,
att under förevändning af baltiska hafvets frihet äfven Frankrike
kunde blanda sig i saken och »det vore oangenämt och opassande
att inlåta sig med denne det österrikiska namnets fiende». Men
en sådan fiende var också Carl Gustaf och likväl ville Österrike
underhandla med honom.

Dessutom intogo kabinetten i Warschau och Wien helt olika
ställning till de svenska angelägenheterna : 1) i afseende på
ersättningsanspråken för såväl de af svenskarne som de af Polens
allierade eröfrade länder, 2) i afseende på vilkoren eller
garantierna för den fred, som med Sverige skulle afslutas.

Hvad första punkten angår, så fruktade österrikarne, att, då
polackerne icke egde nödiga penningar till Preussens inlösande,
de antingen skulle såsom hypothek öfverlemna landet i svenskarnes
händer utan att sedan kunna inlösa det eller ock möjligen
erhålla den erforderliga summan af Frankrike och i dess händer
under drottningens namn öfverlemna de preussiska fästningarna.
»Om vi — skrifver Lisola — motsätta oss detta, så skola
polackerne svara oss, att Preussen är deras egendom. Till sist skola de
fråga oss, om vi kunna erbjuda dem denna inlösningssumma. Om
vi då svara, att clet vore lättare att genom fortsatt krig åtkomma
landet, så skola de strax komma med clet inkastet, att vår här är
för kostsam, för långsam i sina operationer och allt för betungande
för statskassan, så att ett fälttåg i Preussen skulle kosta mera än
svenskarne fordra; under tiden skulle moskowiten få öfvertaget
eller förena sig med Sverige och då skulle clet vara omöjligt att
återfå Preussen.»

En annan svårighet i afseende på återfåendet af de eröfrade
länderna kom ifrån Danmark, ty detta land, som af Sverige haft
mest att lida, hade rätt att åtminstone fordra återfåendet af
Sundet och cle kort förut intagna öarna, hvaremot Polen hade
beslutat att, utan att fästa afseende vid Danmark, blott för egen
räkning göra fred mecl Sverige, medan Österrike deremot ansåg
en sådan fred utan Danmarks restitution ganska oviss.

I afseende på vilkoren för fredens fortfarande bestånd, så
berodde detta efter polaekernes mening på fördragens trogna
uppfyllande, på de medlande makternas garanti och på restitutionen
at de intagna befästade platserna, hvarjemte polackerne trodde, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:01:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/2/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free