Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Polska Litteraturen med särskildt afseende på den Svenska Historien. II. Af Xaver Liske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
polsk litteratur rörande sveriges historia.
419
icke kunde lita på denna af Holland beroende makt, att Hollands
afsigter vore okända, att dess gesandter icke infunnit sig i Thorn,
att Holland vore i ständig fruktan för England, att det icke hade
tillgodogjort sig segern öfver svenskarne, icke ville öfverlemna
några transportskepp åt de allierade eller ingå något fördrag
med dem. Juel å sin sida slösade rikligt beröm på
holländarne, framhöll deras beredvillighet att utsända eo stor flotta
emot svenskarne och försäkrade slutligen, att Danmark äfven utan
Holland vore i stånd att besegra Sveriges flotta. Allt detta
öfver-tygacle dock icke den polske kansleren; han påstod, att då
Danmark icke beherskade Sundet, som svenskarne intagit, och icke
kunde lita på holländska flottans hjelp, kunde det blifva tvunget
att sluta fred med Sverige, isynnerhet då cle allierades landtarniéer
utan Hollands hjelp icke kunde uträtta något stort. Under
tiden — tillade polackerne — skall det polska landet föras till
den yttersta grad af elände, förhärjas af vänner och fiender, under
det Litthauen å sin sida fordrar hjelp emot moskowiten och hotar
att lösrycka sig ifrån Polen; af allt detta slöto de, att en mindre
säker fred vore bättre än en säker undergång.
I den andra sessionen understöddes Danmark af det
kurfurstliga sändebudet och cletta åter af österrikarne. Desse senare
svarade polackerne, att, om de skulle underhandla utan Danmark,
så skulle de icke ens erhålla den nu ifrågasatta osäkra freden,
ty Danmark skulle förekomma dem, skulle ingå förlikning eller
till och med förbund mecl Sverige, och så skulle hela
krigsbördan falla på Polen. Juel fordrade i sitt svar en kategorisk
förklaring, om de allierade ämnade ingå i förhandlingar utan
Danmark.
En tredje tvistepunkt föranledde det franska sändebudet
De Lumbres, som hade aflockat polackerne pass för de svenska
fullmäktige och gått i borgen för dem såväl hos polackerne som
hos de allierade, ehuru svenskarne ej dertill gifvit honom något
uppdrag. Man fruktade derför, att svenskarne skulle skryta inför
ryssarne med cle polska passen och säga att Polen bedt dem om
fred. Det oaktadt upphörde icke den polske kron-storkansleren
att beclja de allierade, att cle åtminstone måtte deponera
lejde-brefven för svenskarne hos honom och försäkrade han på sin ära,
att han icke skulle öfverlemna dem åt svenskarne, förr än han
mottagit cle af dem utstälda, Hans önskan var att öfvertyga sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
