Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
illustrerad verldshistoria. i.
XXXIII
mening för mycket på ytan. Här tillåter dock ej utrymmet, att
närmare gå in på den frågan. Slutligen lär väl israeliternas
litteratur vara för knapphändigt omnämnd. I sammanhang har det ej skett,
så vidt vi annars minnas vätt, på ett enda ställe. Det är likväl
härigenom Israel, för att använda förfrs ord, »lemnat efterverlden
ett rikare arf, än om Davids verk blifvit fullföljd t med samma lycka
som Assurnasirpals.»
Som en liten brygga mellan Orientens folk och Grekerna följer
den af redaktören sjelf skrifna skildringen af mederna och perserna.
Man saknar här en skildring af arierna och inderna, förmodligen
derföre att inderna stått i så liten beröring med vesterlandet, såsom det
ock antydes, s. 169. Men för att förstå den europeiska civilisationen
"behöfver man icke endast känna till Egypten, Kaldeen och
Israel; de europeiska kulturfolken föra ju ej sin ättledning upp till
vare sig hamiter eller semiter, men om de indoeuropeiska folkens
gemensamma arf lemnar ju indernas äldsta kultur de vigtigaste
upplysningar. Hvarföre då ej intaga en skildring häraf åtminstone, i
fall det af några skäl ansågs olämpligt att vidare fullfölja indernas
historia, som, det må gerna erkännas, mer och mer afviker från de
vesterländska folkens utvecklingsgång. Vid skildringen af meder och
perser anmärka vi för öfrigt endast, att framställningen af Zoroasters
lära eller mazdeismen både är väl kort och ej heller, hvad sjelfva
början angår, återgifver den nu allmänt rådande uppfattningen.
Dualismen får enligt denna ej betraktas som utgångspunkt ; den har
framträdt först senare och under beröringen med andra stammar
blifvit fullt utbildad.
Vi öfvergå nu till Grekland. Dess historia upptager, såsom
billigt är, brorslotten af den första delens arktal : tjugoett ark af
trettiotre. Det är skada, se vi oss nödsakade att säga, att det stora
utrymmet ej blifvit bättre användt. I ett afseende har imellertid,
det erkänna vi, denna grekiska historia varit lärorik för oss : vi hafva
derur på mer än ett ställe lärt, huru en historia, särskilt en populär,
ej bör skrifvas. Ty är det så, att det populära ej bör bestå i oreda
och ytlighet, utan fastmer i konsten att göra flytande och tillgängligt
så mycket som möjligt af hvad den stränga forskningen bragt i
dagen, då är hvarken den populära framställningen en lätt konst, ej
heller har bearbetningen af grekernas historia i detta arbete lyckats.
Oss är det likgiltigt om hr Bellinder är i sina stycken okunnig eller ej,
men det har ej kunnat undgå att obehagligt beröra oss att se delar af
den grekiska historien, visserligen svåra, men icke outredliga, så
ytligt öfverhalkade eller oredigt framstälda, som här mångenstädes
skett — för att ej tala om språket, som ofta genom smaklöshet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
