Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
28
stundom t. o. m. genom omening bryter mot reglerna för en god stil.
Dermed sammanhänger — i våra ögon oursäktligt — en slarfvighet
i detaljen, en liknöjdhet för det noggranna i uppgiften och en
vårdslöshet i nedskrifvandet, vi kunna ej förklara saken på annat sätt,
som tvingar oss till undran deröfver att man kunnat mottaga ett sådant
arbete i ett verk, som var ämnadt att räkna läsare i tusental, och
att dess brister undgått både redaktören och en kritik, som möjligen
i tid kunnat åstadkomma någon ändring. För vårt hårda omdöme
skola vi gifva skäl.
Förf. börjar naturligtvis med en skildring af de geografiska
förhållandena (s. 195—203). Länge har Greklands geografi varit ett
tacksamt fält för dem, som söka analogier mellan landets formation
och kustens linier, luftstreckets skaplynne och växtlighetens egenhet
å ena sidan och folkets karaktär å den andra. Vi hafva ej här att
yttra oss om de öfverdrifter, till hvilka man möjligen både i detta
och andra fall har skridit; sådana motsvarigheter äro ju ett erkändt
faktum och förf. var i sin goda rätt, då han förut skickade en
tämligen utförlig redogörelse för berg och floddalar, uddar och vikar.
Men man har rätt att fordra riktiga uppgifter; vi klandra derföre ej
förf., emedan hans skildring möjligen kan förefalla en och annan torr,
men så mycket mer för de många misstag — huru lätt de hade
kunnat undvikas — till hvilka han gör sig skyldig. Efter ett i vår
tanke nog egendomligt resonnemang öfver små och stora länders
förhållande till folkens historiska betydelse heter det (s. 195) att
Greklands yta, öarne inberäknade, är mindre än Portugals. Vi kunna
försäkra att Greklands yta, öarne inberäknade, är större än Portugals,
ty natuligtvis måste man, såsom förf. också sjelf gör, till det gamla
Grekland, hvarom ju här är fråga, räkna Thessalien och Epirus,
liksom Kreta.l) Om Illyrien och Macedonien, som af förf. särskiljas
ifrån Grekland, får man den i etnografiskt afseende intressanta
upplysningen att der bodde »barbarer.»
»De grekiska hafven», heter det s. 196, »bestå af många delar;
derföre hafva de också många benämningar.» Det har sin riktighet,
men beskrifningen på deras lägen öfverensstämmer åtminstone ej med
någon af de kartor vi haft tillfälle att se öfver det gamla Grekland.
Men vi vilja ej uppehålla oss härvid, — undra dock hvarifrån förf.
längre ned s. 196 fått sin »pelasgiska vik»; att tala om en sådan
vik anse vi vara geografiskt omöjligt. — En skildring af naturen
följer sedan (s. 197), der det bland annat heter, att »den tjusande
naturen ytterligare förhöjes af rikedomen på historiska minnesmärken»,
samt af berg ocli slätter. Hvad förf. tänker sig under »ett stort
alpberg» veta vi ej, men ej kan Hæmus gerna kallas så; att
berglandet i norra Grekland »sluter sig till samma Hæmos» är
naturligtvis ett i hög grad onöjaktigt uttryck. Att på »Pindos hufvudmassa»
Portugal: 84,371 qv. kilom. Grekland med öarne: 50,123 qv. kilom.
Vilajet Janina = Thessalien-Epirus 35,901 qv. kilom. Kreta: 8,617 qv. kilom.
S:a 94,641 qv. kilom. (Alm. de Gotha 1876).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
