Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
illustrerad verldshistoria.
i.
XXXIII
Rom (?) (s. 211) eller smaklösa uttryck såsom att de nya stammarne
»lifvade af friare, mer heroiska tänkesätt, medgåfvo gudarne mindre
rättigheter, menniskorna större.» Men vi skulle behöfva mera tid
och utrymme än vi f. n. hafva, om vi skulle i detalj genomgå
detta kapitel. I förbigående vilja vi göra en protest mot
skrif-sättet af de grekiska namnen ; det kan ej blifva annat än aifekteradt
och svårligen konseqvent genomföras. Skulle det ej vara bättre att
återgå till de nu en tid bortåt föraktade latinska formerna?
Vi ämna ej i vår granskning följa förf. genom hvarje kapitel,
öfvergå till den afdelning, som kallas: »Den grekiska,hj eltetidens
samhällsförfattning och seder.» Man finner äfven här en egen
blandning af myten och den historiska forskningen. Efter en redogörelse
t. ex. för lefnadssättet,’ sådant man lär känna det ur Homerus och
Hesiodus, följer utan någon förmedlande öfvergång s. 237:
»Kentauren Cheiron hade upptäckt eller fått lära sig de helande
egenskaperna hos vissa växter. Podaleirios’ och Machaons hela vetenskap
bestod i kirurgiska operationer» o. s. v. En sådan sammanställning
vitnar åtminstone ej om någon lycklig förmåga att behandla och
ordna det gifna materialet, Vi vilja för öfrigt här ej tala om
bristerna i den historiska upppfattningen, som röja sig t. ex. i fråga
om det trojanska kriget och dess sammanhang och betydelse s. 232,
utan skola i stället inskränka oss till att fästa uppmärksamheten på
några egendomligheter i språk- och uttryckssätt. Det heter s. 231:
»Hår (i Grekland i motsats till Orienten) är det menniskan som
herrskar, allt blifver rörelse, passion, djerfva ansträngningar. Prometheus
har krossat sina kedjor och från himlen röfvat elden, lifvet, tanken»(Î).
Det är ju en upp- och nedvänd användning af Prometheusdikten.
leke har man rätt att så bära hand på de gamla ärevördiga myterna.
Och hvad skall man säga om uttryck sådana som dessa:
»rhapsoder-nas sånger, hvilka i likhet med de keltiska barderna — — höllos i stor
heder» (s. 233) och att slafvens ställning är »mild» ! (s. 235).
Geografien är ej någon af fÖrf:s starka sidor, såsom vi tro oss ofvan hafva
visat, Dermed kan sammanställas hans åsigt (s. 238) att de geografiska
kunskaperna hos grekerna utvidgades genom sångerna om Jasons,
Odysseus, Menelaus’ irrfärder (Scheria, Kirkes ö, Trinakia!).
Kap. 6. Religionen under hjeltetiden. På grund af hela den plan,
efter hvilken Illustrerad Verldshistoria synes vara anlagd, hade vi
hoppats på en annan behandling af den grekiska mytologien. Länge
sedan hafva de ifriga försvararne af grekernas ursprunglighet på alla
kulturens områden fått gifva det grekiska språket och nationaliteten
förlorade. Återstod då religionen, som man längst sökt försvara
såsom den grekiska andaktens och fantasiens egnaste verk. Man ville
bland gudarne endast erkänna som »främling,» den fagra gudinnan,
som vågorna vaggat från Syrien till Greklands kust. Men det
olympiska museet med sina utprägladt typiska gudar och gudinnor, som
nästan från barndomen äro oss förtrogna, har ej fått hafva sin
hägnad okränkt. Forskningen har trängt de höga gestalterna in på lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
