Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIiI
granskningar och anmälningar.
30
farkoster till Kykladerna; hvarje natt blåste en motsatt vind, hvilken
inom några få timmar återförde dem till hamnen nnder en strålande
klar himmel» (nattetid?) I Curtius’ Griech. Gesch. Dritte Aufl., I
s. 13 heter det: — — »jeden morgen erhebt sich der Nordwind von
den thrakischen küsten und weht das ganze Inselmeer hinab–-
oft haben diese winde wochenlang den Charakter eines Sturms —
sowie die Sonne sinkt, lassen sie nach ; die See glättet sich, Luft und
Wasser wird still, bis sich fast unmerklich ein leiser Gegenwind
erhebt, ein Luftzug aus Süden. Dann löst der Schiffer in Ægina
seine Barke und wird in wenig Nachtstunden nach dem Peiraieus
getragen.» Likheterna och — olikheterna falla i ögonen. Hvad hos
Curtius säges om hela öhafvet, säges om den saroniska viken uti
verldshistorien ; nordanvinden, som »sakta för athenarnes farkoster
till kykladerne» (på kryssning förmodligen), har enligt Curtius veckor
igenom karaktär af storm. Den motsatta nattvinden för enligt Curtius
Æginaskepparen till Athens hamn, men hos den svenske historikern
för han på några få timmar athenarne hem från kjddaderne (!)
»under en strålande klar himmel.» Slutsatsen synes oss vara klar; icke
blir den smickrande för hr Bellinders arbete.
Kap. 2 handlar om »Greklands äldste innebyggare» ; kap. 3 om
»Äoler och Achäer (s. 203—226). Oss synes framställningen vara mycket
oredig. Modern forskning, grekiska invandringssagor, rena myter
och dynastiska sagor, blandade med förf:s egna reflexioner om
hvartannat. VL kunna ej finna annat än en fullkomlig frånvaro af
historisk stil. Då skref man denna del af Greklands historia bättre
för 50 år sedan i böcker för ungdom, man berättade då de olika
sagorna rätt och slätt, men man blandade ej störande här och der
in stycken ur den nyare historiska och filologiska kritiken. Hvad
vi hade väntat hade varit en redogörelse for den grekiska odlingens
början på grund af nyare undersökningar, med begagnande af
invandringssagorna och uppgifterna om de äldsta handels- och
sjöfarts-förhållandena på östra Medelhafvet, om. myternas vandringar och det
feniciska sjöväldets utträngande af det grekiska. Skulle så äntligen
vara, kunde ju sedan i ett kapitel hafva sammanförts några af de
vigtigaste grekiska hjeltesagorna, i fall man ej, såsom oss synes
riktigast, blott användt dem för så vidt någon historisk kärna ur dem
kunde framskalas. I stället följa sagorna om krigen mot Thebe,
Argonauterna och trojanska kriget efter hvarandra i kap. »Aoler och
Achäer», ehuru de gömma minnen af olika slag och från olika tider.
I denna skildring äro sedan inflätade besynnerliga uttryck såsom detta,
att »historien bör berätta till och med de villfarelser, som länge hafva
herrskat och af hvilka man finner spår i literaturen, konsten och det
allmänna tänkesättet» (s. 206) — att taga de grekiska hjeltesagorna
blott som »historiska villfarelser» är verkligen i sin ordning en
villfarelse — eller godtyckliga hypoteser, såsom att de s. k. cyklopiska
byggnaderna, tillagda »ett eget jätteslägte», måste hafva uppstått
under »en tid af allmänt slafveri», jämförd med Tarqvinii Superbi i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
