Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar af Historiska Skrifter - 4) Illustrerad Verldshistoria från Äldsta till Nyaste tid. Af Ehd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
38
borde hafva särskilt omnämnt detta. Yi hafva här ofvan anmärkt
ett sådant ställe.
Första bandet afslutas med en uppsats af prof. Dietrichson om
Greklands konst.
Det andra bandet, som blott omfattar den romerska historien,
har framför det första den stora fördelen af att möjliggöra enhet i
plan och utförande. Det är ej der fråga om att återgifva resultatet
af arbetena på fält, der ännu hvarje år kan bringa nya upptäckter
medförande ändringar i äldre framställningar och beriktiganden, der
dessutom de skildrade tidernas afstånd, den för oss främmande
odlingen och källornas beskaffenhet försvåra en klar uppfattning och
det rätta urvalet af det, som i ett populärt verk lämpligast bör
meddelas. Det är ej heller en så mångsidig och skiftande historia som
Greklands, der Athen såsom »den helleniska verldens prytaneion»
visserligen intager medelpunkten, men der berättelsens tråd måste
upptagas på så många olika håll i Jonien och på Kreta, på
Peloponesus, i Ättika, Böotien, Thessalien och Macedonien, för att sedan
konstfullt sammanspinnas. I den romerska historien råder en större
centralisation, de italiska stammarne utom den latinska fingo ingen
historia. Rom krossar hvarje rival, som blott kan misstänkas att
vilja täfla och blir den allt betydande hufvudstaden i
Medelhafs-verlden. Greklands, Asiens, Egyptens historia blir ju endast
landskapshistoria efter införlifvandet, utan vigt för verldshistorien och
öfver de öfriga folken inom riket meddela romarne sjelfva så godt
som alla underrättelser. Till en del äro synpunkterna för
behandlingen länge sedan gifna. Det gäller framför allt om den romerska
kejsartiden, for hvars historia sedan Gibbons verk knappast något
nytt uppslag blifvit gifvet. Yare detta sagdt utan att på minsta
sätt förringa de båda herrars arbete — de hafva båda den fördelen
att vara filologer — som skrifvit den romerska republikens och
kejsartidens historia. Der finnas svårigheter nog ändå, som taga i
anspråk både grundlig forskning och skarpsinne i sammanställning och
utläggning. Författarnes, rektorerne Törnebladh« och Centerwalls
framställningssätt är lifligt och underhållande, språket vårdadt oeh de
meddela på samma gång en mängd uppgifter i detalj rörande
samhällsskicket, litteraturen, religionen och förvaltningen under det
romerska rikets olika tider. Yi äro likväl ej for närvarande rustade att
ingå i en närmare granskning af deras historia. Der vi händelsevis haft
tillfälle att jämföra eller pröfva, hafva vi funnit den innehållsrik och
tillförlitlig, men vi kunna ej gifva något på en genomgående
pröfning grundadt omdöme. Yi gömma derföre ock på de enstaka
detaljanmärkningar vi skulle kunna göra; de äro icke af någon större
betydenhet. Yi skola ej heller fästa oss, så frestande det än kunde
vara, vid de sammanställningar och gissningar, till hvilka förf. af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
