Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
17
ning de här uppräknas, guldsmeder, färgare, läderarbetare,
garf-vare, kopparsmeder och krukmakare. Alla de andra ingingo i
ett stort gille, som stod lägre än de nyss uppräknade.
Dessa collegia tillhörde redan den romerska republiken och
voro under kejsaretiden föremål för regenternas omsorg
och.lag-stadganden. De fortlefde ända till det romerska rikets slut, och
kunna derföre räknas med till det arf, som det kristnade Europas
folk mottogo af den antika verlden.
Det är lätt att förstå, att gillena skulle under medeltiden,
i synnerhet inom dess germaniska verld, få en synnerlig stor
betydelse, då de i denna icke inkommo uteslutande som ett lån
från den klassiska forntiden, utan då tvärtom genom ett sådant lån
allenast stärktes en institution eller rättare fröet till en sådan,
som var hos de germaniska folken kraftigt att åstadkomma en
rik utveckling. Det nya som germanerna i detta afseende kunde
få genom beröringen med den gamla verlden, var icke sjelfva
saken, utan dennas mera formela sida, de noggranna
lagstadgan-dena, med hvilka föreningarnes bestämmelser och medlemmarnes
skyldigheter omgärdades. Det urgamla associations-behofvet och
associations-begäret blefvo i följd deraf något ombildade, men denna
reform kunde icke gerna försiggå annat än i de trakter, hvarest
den begynnande medeltidens germaniska folk kommo i närmare
beröring med den romerska kulturen. Sedan i sådana trakter
gillena från att vara föreningar frivilligt sprungna ur folkets lif
och i detta egande sin lag, blifvit verkliga institutioner, spridde
sig denna förändring äfven till de folk som bodde mera aflägset
från Romarnes verld och derföre icke hade med denna kommit
i någon omedelbar beröring. Det är derföre lätt att förstå, att
den äfven hos Nordens germaner urgamla seden att för religiösa
ändamål bilda gillen blef, under inflytande mottaget från vestra
Europas germaniska stater, -ombildad. Det är derföre af vigt,
att innan vi gå öfver till en redogörelse för de svenska gillena,
egna någon - uppmärksamhet åt de utländska gillen, som kunnat
tjena dem till -en förebild. Yi hafva då i främsta rummet att
vända oss till England, och vi göra detta så mycket hellre, som
för studiet af dess gillen föreligger ett synnerligen rikhaltigt
material. Den om Englands äldre litteratur högst förtjenta Early
Hist. Bibliotek. Ny följd. I. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
