Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
37
måltider, gemensam gudstjenst, om vård af nödlidande bröder
och om hjelp åt de döde.
Ingen kunde naturligtvis tillhöra mera än ett handtverkare
-gille; men det hände på sina ställen att flera slag af
handtverkare voro förenade till ett gille. Mellan dessa olika slag af
handtverkare fanns då gemenligen någon likhet i arbete, så att
den ene lätt kunde gripa in på den andres område. I
Flensburg tillhörde målare, guldsmeder och glasmästare samma gille.
I utlandet har således gillle-institutionen i sina
mångskiftande former spelat en ganska stor rol och gripit djupt in
särskildt i städernas lif och i deras politiska förhållanden. En
sådan betydelse erhöllo gillena aldrig i Sverige.
Yi „ega tyvärr icke samma rika upplysningar om vår äldre
medeltidshistoria, som de norska konungasagorna gifva och det
är oss derföre omöjligt att inom vårt land följa
gille-institutionen så långt tillbaka som i Norge. För så vidt hos våra fäder
funnos samma förutsättningar, samma mått af urgammal hednisk
sed och nyinkommet kristet bruk, samma behof af
sammanslutning mellan likställde till gemensamt skydd, kunna vi vara
förvissade att äfven hos oss förekommo gillen ganska tidigt, om än
förmodligen icke lika tidigt som i Norge, hvarest man underhöll
lifligare förbindelser med vesterlandet och fortare upptog dettas sed.
Att ordet gille förekommer först sent i svenska urkunder
är helt naturligt, då man först jemförelsevis sent kom sig till
att använda det svenska språket för offentliga handlingar. Det
torde bero allenast på en tillfällighet att de motsvarande latinska
uttrycken convivium, fräter nitas o. d. knappt finnas i någon äldre
urkund än en af år 1303, för det gamla Sverige. För ett skånskt
gille hafva vi årtalet 1256. Det torde få anses berättigadt att
i den följande framställningen upptaga äfven de gillen som
funnits i de landskap, som nu tillhöra men icke under medeltiden
räknades till Sverige. Det är icke mer än billigt, att deras
inbyggare, sedan de blifvit svenskar, få se sin forntid behandlad
i sammanhang med det gamla Sveriges framfarna öden, om än
man måste åt de f. d. danska och norska landskapens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
