Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
H. HILDEBRAND.
40
namn af ca7en^e-sammankomsterna har jag dock inom Sverige
kunnat anteckna allenast för Gotland och Skåne. "Wallin
omtalar i sina Gothländska samlingar s. 135 ett gille som benämnes
calende sacerdotum. I Malmö fanns under senare delen af
1400-talet och intill reformationen ett calende-gille som dock äfven hade
namn af Convivium sancte Birgitte, hvars hus säges ännu finnas
qvar (fig. 1) och hvars anseende var så stort att gatan vid
hvilket detta låg fick namn af calende-strædet. Ett annat
calende-gille blef senare stiftadt i samma stad under namn af Sancte
Anne Kallente long, hvars medlemmar läste messan vid ett af
byfogden Olof Persson till den heliga Annas ära instiftadt altare1).
I Lund funnos tvenne sodalitia sacerdotum, ett mindre, som
uppgifves hafva varit helgadt den heliga Birgitta, och ett större
kalladt stora prestagiUet eller prestacalenten, helgadt jungfru
Maria, S. Laurentius och S. Birgitta, som fanns åtminstone år
1379 och ännu fortlefver, i det tre prestmän i Lund äro genom
sina embeten sjelfskrifna medlemmar. I ett bref af år 1538
omtalas detta gilles gård vid den helige Nicolai kyrkogård under
benämningen Yicariernes (d. v. s. komministrarnes) kalentegård 2).
I Stockholm fanns ett prestgille (se längre fram) hvilket dock,
liksom det stora prestgillet i Lund, äfven upptog lekmän. I Upsala
fanns år 1337 ett gillde saluatoris (Diplomatarium Svecanum IV
nr 3331) eller convivium saluatoris, i hvilket alla kyrkoherdar och
altarprester (cnrati et altariste) i hela Upsala stift voro skyldige att
vara medlemmar och hålla gillets skrifna lag. Gillets prebendatus
innehade gillets gård, vanligen kallad curia saluatoris och var
skyldig att hvarannan vecka läsa dagligen messa, söndagen om den
heliga treenigheten, måndagen för de döde, tisdagen om den
helige konung Erik, onsdagen för de döde, torsdagen om den
heliga anda, fredagen om det heliga korset och lördagen om vår
fru (?, sabbato de domina)3). Förmodligen är det detta convivium
salvatoris som af flere författare (Flensburg, Ehyzelius, Fant)
omtalas under namnet convivium sacerdotum eller preste-gillet;
man kan dock tänka sig, att då gillde saluatoris var afsedt för
*) Flensburg, Kort Berättelse om det så kallade S:te Knuts Grilldet (Lund
1743), s. 14. *
2) Sjöborg, Anteckningar om medeltidens andliga inrättningar och
brödraskap i Lund. Lund 1819. Om detta gille se mera längre fram.
3) Efter ett synbarligen illa återgifvet utdrag ur ett testamente af år 1444
i Fants Dissertatio historica de Conviviis in Svecia, Upsala 1782, p. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
