Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
MEDELTIDSGILLENA I SVERIGE.
41
curati et altariste, det funnits ett annat gille för prester af
andra grader.
Till de gillen som räknade andliga medlemmar få vi kanske
äfven räkna jungfru Marie psaltares brödraskap i Strengnäs,
omtaladt i handlingar af åren 1507 och 1509.
De uppgifter som våra urkunder lemna om prestgillena äro
af så knapphändig och tillfällig natur, att man icke med deras
tillhjelp kan lemna någon utförlig redogörelse. Ej heller synas
gillena uteslutande för prester hafva i det egentliga Sverige haft
samma betydelse som utom vårt land; redan frånvaran af namnet
kalendegillen synes i detta afseende vara betecknande, så mycket
mera som vi finna detta namn i Skåne, liksom här och der i
Danmark och öfver hela norra Tyskland. Äldre tyska författare,
(t. ex. ßlumberg) anse kalendegillena hafva uppkommit inom
Sachsen. Detta torde dock näppeligen kunna bevisas; de hvila
på en mycket vidare bas. Seden att presterna sammanträdde
den första i hvar månad är, såsom redan blifvit framhållet, inom
den kristna kyrkan ganska gammal. Från det nionde
århundradet finnas ännu bevarade förordningar, utfärdade af erkebiskop
Hincmar af Rheims och biskop Gautier af Orleans, angående det
sätt på hvilket det borde tillgå när presterna samlades in
con-sortiis et eonviviis eller quando per halendas inter se
eonve-niuntl). Då det således var sed att en orts prester
sammanträdde den första i månaden till öfverläggning, kunde mer än
väl kalendegillen uppkomma inom hela det stora område, inom
hvilket gillen i öfrigt förekommo. Detta hindrar icke att inom
detta område enstaka delar mottogo i detta afseende inverkan
från andra, så t. ex. Norden, der kristendomen och medeltidens
sed infördes först senare. Det är då ganska eget, att det
egentliga Sverige, som annars mottog så stark inverkan från
Tyskland, aldrig derifrån hemtade seden att bilda kalende-gillen eller
åtminstone icke deras namn.
I det föregående är visadt, hvilken genomgripande betydelse
inom Tyskland, Nederland o. s. v. de stora köpmansgillena hade.
I Sverige fanns allenast ett köpmansgille, Convivium thevtonicorum
Gotlandiam freqventantium. Denna brist i Sverige, om den
*) Citater i English Gilds, p. LXXXVIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
