- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
46

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

H. HILDEBRAND.

46

genast skulle till honom utbetalas en half mark pengar. Det
ålåg den nyinträdande medlemmen att vara kompaniets ärende
-broder (vaktmästare) till dess någon senare vann inträde.
Utgifterna och skyldigheterna voro dock ännu icke afslutade; skråt
fordrade äfven en mästarkost i likhet med hvad andra bröder
förut hade gjort.

Grillet hade två stora sammanträden, den hel. Mikaels dag
och vid Valborgsmessan eller någon af de närmaste söndagarne.
Ingen fick undandraga sig att häri deltaga, ingen fick utan
brödernas godkännande resa ur staden inemot gillefesten; reste
någon med lof, fick han dock gifva sitt bidrag af öl, reste han
utan lof och "försmådde således kompaniet", skulle han till detta
böta ett halft pund vax. Så snart gillet var drucket, skulle ölet
som gått åt uppskattas och betalas af samtlige bröder. För
sjelfva gilledrickningen förekomma några ordningsregler, att man
skulle vara tyst när åldermannen äskade ljud med ringning eller
klappning, att den broder hvilken mottog minnesbägaren skulle
på åldermannens tillsägelse stiga upp och likaledes den som
åldermannen tillsade att skänka i, om böter för den som spilde
mera öl än han kunde skyla med sina händer, för den som sof
under det minneskaret bars omkring, om någon drack så mycket
att han måste ledas ut eller så att han inne vid bordet, i
gården eller på gatan kastade upp, för den som drog sin
gillesbroder i håret, gaf honom kindpust eller gjorde honom annan
förtret, för den som ofredade åldermannen o. s. v. Före gillet
skulle hvar broder till skaffaren eller gillesvennen öfverlemna
sin dolk (dagge); den som kom med andra farligare vapen kunde
rent af mista broderskapet. Den som ville kunde till
gilles-drickningen medtaga en gäst, men skulle betala för honom. Vid
hvar drickning valdes en gärdeman, som skulle anskaffa hyenden
till bänkarne och strö golfvet med löf, gräs och halm.

När någon ville taga en dräng i lära, skulle han inhemta
lof af åldermannen och två bröder samt betala för drängen en
tunna öl, hvilken drängen sedermera fick aftjena. Mästaren hade
rätt att innan han gaf städsel hafva drängen fjorton dagar på
försök. Om någon kund klagade att skräddaren försnillat vid
skärningen, hölls ransakan i närvara af tvenne rådmän. Yar
beskyllningen sann, skulle den skyldige, utom hvad honom ålåg
efter stadens rätt, betala böter till gillet. Om en skräddare icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free