Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
H. HILDEBRAND.
56
Förmodligen fick guldsmedsembetet eller Sancte Loy
com-panij vid samma tid ett nytt skrå, hvilket dock efter några år
behöfde förses med tillägg, hvadan en ny stadga utfärdades vid
pass år 1501 x). Fordringarne på guldsmederne äro strängare
än på andra handverkare; man ser huru mycken vigt man fäste
vid deras arbete.
Den som ville blifva sin egen man i embetet skulle
anmäla sin önskan och förnya den två gånger med tre månaders
mellantid, så vida han icke var son af en guldsmed och född i
staden eller gift med en guldsmeds dotter eller enka, i hvilka
fall hans ansökan skulle vara afgjord inom en månad. Vilkoren
för inträde voro de,vanliga, ehuru något mera omständliga; den
sökande skulle lemna skriftliga intyg om födelseort samt hvar
han hade uttjent sina läroår samt att han var värd att komma
in i brödraskapet, skulle med ed styrka att han egde fem lödiga
mark silfver och verktyg till ett värde af en lödig mark, han
skulle lemna ett öre penningar till öl och en mark vax till
kompaniets bössa, han skulle förfärdiga, på kompaniets
åldermans verkstad, de fyra öfliga mästareprofven, en guldring med
en sten, en bråssa (spänne) och tvenne knifholkar. Voro dessa
arbeten utförda till nöjes, erlade den sökande sex mark
harneskpengar, erhöll inför fogden och rådet burskap och aflade sin
borgareed samt en ed att aldrig smälta ned rikets mynt,
hvarefter han hade rätt att öppna sitt salufönster och uppslå i
marknaden sitt bräde eller bord. Sedan sammankallade åldermännen
hela kompaniet och uppläste i dess närvaro för den nya
embets-brodern embetets skrå och lagbok, samt läto honom sedan veta,
när han hade att göra bröderna sin mästarekost, hvilken enligt
gammal plägsed skulle bestå af tre tunnor öl och två skinkor
med tillbehör. Den senast inträdde medlemmen skulle vara
gillets ärendebroder, som kallade till stämmorna och förrättade
andra tjenare-åligganden, sjelf eller genom sina medhjelpare.
Liksom man hade stränga fordringar på mästaren, så var
man äfven noga med hans medhjelpare. Ingen pilt fick antagas
till lärjunge som icke var äkta född och skulle anmälan om
*) Det är samma borgmästare som utfärdat stadgarne för guldsmeder och
skräddare, hvilka senares skrå, såsom redan är visadt, bär årtalet 1501, och
det är derföre ganska troligt att äfven guldsmedernas skrå är af samma år;
jfr Klemmings Skråordningar s. 182. Fullkomligt säkert är det dock icke,
alldenstund borgmästare valdes på en gång för tre år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
