- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
83

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

MEDELTIDSGILLENA I SVEK IGE.

75

gånger om året höllos vigilier i sammanhang med dryckerna.
Den sista af balkarne förbjuder gillesmedlem att under
drick-ningen sitta och sofva och att lägga fötterna upp på bänken för att
sofva. Den som gaf upp i gillestugan, fick betala i böter ett pund
malt, om det skedde på gården en tunna öl. Den som i fylla föll
omkull inne i stugan skulle gifva ett pund malt, den som föll
på förstugugolfvet ett halfpund, den som var ute för samma
olycksöde, sedan han kommit ut på gillesgården, slapp ifrån med
en tunna öl. Om den olycklige föll på nytt ute på gatan,
ökades böterna i enlighet med versen:

Nu faller broder på gatusten
sa han stötthe sith skenoben,
böthe broder ather i gen.
i tunno öl gillena, sa han bliffwe ey men.
För andra, gröfre förbrytelser mot snyggheten voro drygare böter
föreskrifna. Ingen fick dricka den andre till medan
minneskaren ifylldes. Den som sjöng då, fick erlägga 1 öre och 1
örtug, den som sjöng mellan gillena, var hemfallen till hälften
så stora böter.

Gillet synes hafva haft anseende, ty stadgan förutsätter att
domprosten och andra högt uppsatte gäster skulle inbjudas.

I nämnda sällskaps årsberättelse för 1876 är af samme man
aftryckt ett skrå för ett Sankt Görans gille, efter en handskrift
från början af 1500-talet.

Gillets förnämsta embetsmän voro ålderman och bisittare.
Till inträde i gillet föreslogs man af en gillesbroder och
förslaget föredrogs af åldermannen, den som föreslog gick i borgen
för *att kandidaten skulle erlägga ingangsafgiften (4 öre pengar
till gillet, 4 penningar till skråpresten, 2 till gillesvennen) och
den nyvalde aflade sin ed. När gillet var samladt, voro
medlemmarne upptagna flera dagar: tisdags afton höllos vigilier,
onsdagen lästes själamessor, hvarefter gillet ringdes, torsdags
afton lästes åter själamessor. När den gemensamma drycken
hölls, var gillestugan klädd med kläde, löf och gräs, och ölet,
hvilket på förhand hade afprofvats och derföre ej vid samqvämet
fick klandras, dracks i ymnighet. Med betäckta hufvuden och
stående sjöngo bröderne messorna om Yår Herre, Vår Fru och
den helige Örjan, hvarefter klockaren bar omkring rökelse
och vigvatten och gärdemännen sjungande gingo med horn och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free