Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltidsgillena i Sverige. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
II. HILDEBRAND.
72
kanna till dörren för att undfägna de der samlade fattiga med
öl; derpå följde de andra minnena, om det helga korset, om de
helga konungarne Erik och Olof, om alla helgon, om den heliga
Gertrud och d. h. Benkt. Gillet roade sig äfven med skjutning
på papegoja.
Äfven för ett annat Göransgille, stiftadt vid Kopparberget,
Gud, jungfru Maria och riddaren sankte Örjan till lof och ära,
äro stadgarne kända *). De innehålla i hufvudsak följande, som
i enskilda delar påminner om de danska skyddsgillenas skrån.
Den som intogs i gillet skulle vara beskedlig och rättvis,
höfvisk och oberyktad; han hade att aflägga följande ed: "Jag
vill hålla och fullkomna detta gilles rätt och stadga efter min
makt och jag vill fordra och främja mina gillesbröder och
gillessystrar, inom och utom landet, hjelpa och styrka dem i ali rätt,
som jag kan och förmår efter min makt, så hjelpe mig Gud,
jungfru Maria och riddaren sankte Örjen". En gillesbroder, som
blir sjuk eller råkar i armod och behöfver hjelp af gillet, skall
genom åldermannen mottaga understöd, så länge han behöfver
sådant, och begrafvas, på gillets bekostnad. Om en
gillesbroder råkar att slå ihjäl någon som är utom gillet, skola
gillesbröderna hjelpa dråparen undan tre mil med häst eller
skepp. Om tvenne gillesbröder råka i träta å främmande ort,
få de icke klaga inför någon höfvidsman. I allmänhet skulle
alla tvistemål först framläggas fðr åldermannen och gillet, eller
om icke stämma hölls, inför åldermannen och tvenne
gillesbröder. Först när åldermannen och de tolf, som förestodo gillet,
icke kunde åstadkomma förlikning eller få förbrytaren att rätta
sig efter deras dom, fick man vända sig till laglig domstol. Den
som i andra fall, utan åldermannens lof, stämde en broder inför
häradsrätt eller inför konungen och riksrådet, skulle böta till
gillet, ur hvilket han uteslöts, derest han genom en sådan klagan
gjorde den instämde skada. En broder, som var stämd inför
verldslig rätt och behöfde hjelp, hade att med begäran derom
vända sig till åldermannen, som pä en för denna sak utlyst
stämma, åt honom utsåg af gillet medhjelpare inför domstolen,
*) De äro aftryckta först i en disputation af J. H. Schröder: Statuta
con-vivii a. s. Georgio dicti ad Magnum Cuprimontem Dalekarliæ (Uppsala 1833),
sedan (och vida bättre) af Gr. E. Klemming i Fornskriftsällskapets
årsberättelse för 1874.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
