Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
O. v. FEILITZEN.
34
I sitt bekymmer vända de sig då såsom vanligt till
halvsystrarna, och prinsessan Catharina emottager från grefvinnan
Christina Oxenstierna följande deltagande bref:
11. Ma eher Prinses, iagh skulle önska att min eorrespondens
deras nöigie kundfe] förorsaka och ded här å ortten berod[d]e, men
iagh kan försäkra min Prinses, att ded wore lätt här att utträtta,
om man hade bijstånd af dem, som högste skällen har till sökia
des ly[c]ka, och som den wederwerdigheten körner af en alt för
sansibel ort, så will det wara kånst att well kuna bringa sigh
igenom denna aferen och swårt till råda mina Prinseser helst
emedan iagh förstår at fru mor inte synnerligh wiser sigh
benegen; iagh will iu aldrig förmoda ded fru mor skulle wara så
litte funderaft] i sin tro att hon skulle kuna eller will[i]a
sam-tyka deruttij någon ändring; i ded falled kan man well
resolvera sigh at mera lyda Grud än menniskor och ingalunda
förbunden till sådan lydna. Ded iagh berätta Prinsen minss iagh
nu inte ordesätet, allena meningen är denna af Ankedråningen,
at om hertigen eller fru mor själfwe igenom bref bode Köngen
derom och han wille bestå prinseserna pansion om åhred och så
be hene ta en prinses och henes May:t unga Dråningen en,
så torde ded lettia göra sig, eligess wiste hon ingen hjelp, ty, sa
hon, om Köngen eller iagh wille göra och föräldrarna inte wille,
huru kunde ded då leta göra sigh, ty föräldrarna har macht öfwer
dem; så tallass der altijd och annat swar får man inte, dock är
hon benegnere nu än först, alt derföre finner iagh nu wara
nödigast att arbeta derpå till wina fru mor dertill att hon
bringas till reson; jerteligli gerna wille iagh tiena Prinseserne
der-uthij och skriwa hwad megh tyker lender till des wellferd
uttaii fruchtan, men iagh fruchtar som wij äre i sama fördömelse
att wij inte weta att wij ha haft mor, så torde min intercession
mehra skada än gagna, emedan ali godh tanka för oss är utte;
uppå 3 mine bref är än intet swar földt. Om Prinsessan tyker
iagh skall ännu skrifwa mehra och de sielf wil[i]a seta et bref
ihop, som de tycker best kuna wina henne och för dem säkrast
wara, så ivill iagh gerna låtta ded sama afgå, ner de sända megh
ded att afskriwa, eligess wore well om iagh wiste den
resulu-sion hertigen och fru mor hafwer och hwaruttij dherass största
engslan består, ty för megh är onödigt at dölia ded hela stån
wet af; ded är olyckeligt at ded är så wijda komifc för oss at
icke allena jertet är för oss sluttit uttan och porten, så man inte
hwilken ofehlbart af mädfödd Kongl. Nådh och mildheet här wijdh läre
resolvera, hwadh Kongl. May.tt finner giörligit och E:s Durchl:ter nyttigast. Uthi
öfrigit försäkrandes min åstundan stedse wara betyga det iag medh
skylldi-gaste respect är och förblijfwer Eders Durchleuch:ters Tienstberedwilligste
Linckiöpingh d. 7 Februarij A:o 1687. Axell Ståhlarm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
