Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 HERT. ADOLF. JOHANS SISTA LEFNADSÅR OCH FAMILJEFÖRHÅLLANDEN. 135
III.
Under det att hertig Adolf Johan, såsom vi sett, invecklat
sig i stridigheter med stjufdöttrarna Christina och Elisabeth
Oxenstierna, samt den senares gemål, grefve Gustaf Adolf De
la Gardie för det deltagande, som egnats de olyckliga
halfsysko-nen, hade emellertid dessas plan till flykt kommit till mognad,
och då ingen annan vågat lemna dem en kraftigare hjelp, hade
de vändt sig till husets tjenare. Med deras biträde hade
prinsessorna och brodern Gustaf Samuel förberedt allt till ett
rymningsförsök, som blifvit bestämdt att utföras natten till
Allhelgonadagen, den 1 November 1687, men strandat mot föräldrarnas
vaksamhet. Af handlingarna öfver de sedermera inför
Norrköpings kämnersrätt och Söderköpings rådhusrätt med anledning
häraf af hertigen anstälda rättegångar upplyses att
hufvudmän-nen för företaget varit den ofvan nämnde skrifvaren Matthias
Rigneer samt lakejen Petter från Frijsta, af hvilka det
egentligen varit den förre, som med slug beräkning uppgjort sättet
för rymningsförsökets utförande. De hade visserligen lyckats
undkomma, men hertig Adolf Johan tillfredstälde sitt
hämndbegär mot Rigneer genom fortsatta rättegångar mot Bigneers
anförvanter, bröderne Hans Mattsson, borgare i Söderköping, och
skräddaregesällen Nils Mattsson, i Norrköping, såsom medvetande om
rymningsplanen. Efter långvariga pröfningar inför nämnda
rätter blefvo dock båda der frikände och målet hänvisades till
landstinget, såsom hörande under dess jurisdiction, hvaröfver
naturligtvis hertigen anför vidlyftiga besvär och anklagar domarne
för väld m. m. dylikt. De tillhörande akterna i dessa måls
behandling förete ett särskildt intresse såsom visande den
despotiska ställning, hvilken hertig Adolf Johan i förhållande till de
olika rätterna söker intaga och deras sätt att då behandla
dylika ärenden.
För de furstliga barnen l) medförde deras vågade steg endast
ett ännu svårare förtryck. Hvarje deras minsta steg bevakades
Den äldre brodern, Adolf Johan, synes fortfarande hafva vistats i
hufvudstaden och varit för ofvan omtalade rymningsförsök främmande. Att han
dock med stort deltagande omfattade de hemmavarande syskonens svåra
ställning se vi af magister Cronings bref till den unge furstens syster, prinsessan
Catharina den 21 febr. 1687. Magister Croning skrifver:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
