- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Tredje delen /
211

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.

211

eller 7:de år". Alla på redden liggande fartyg, till ett antal af
20, blefvo drifna ut åt hafvet; somliga förlorade sina master
eller blefvo på annat sätt illa tilltygade, andra gingo alldeles i
qväf. Till de senares antal hörde efter ali sannolikhet "Het
vlie-gende hert", på hvilket Minuit befann sig, ty hvarken fartyget
eller Minuit syntes mera till. Kalmar Nyckel deremot
lyckades rädda sig; det återvände, sedan stormen lagt sig, till ön
för att efterforska sin befälhafvare, men då efter några dagars
väntan ingenting afhördes, fortsattes resan till Sverige l).

Sådant slut fick den företagsamme och begåfvade man,
som efter att hafva bragt den holländska kolonien vid Hudson
i flor blef grundläggaren af den svenska vid Delaware. Det
plötsliga och hemlighetsfulla i hans bortgång samt de svenska
källornas tystnad har haft till följd, att man hittills sväfvat i
okunnighet om hans slutliga öde. Acrelius vet till och med
berätta, att Minuit stannat qvar i Nya Sverige och att han "efter
några års trogen tjenst blef död på Kristina". Denna uppgift
har från Acrelius öfvergått till de fleste, som skrifvit om detta
ämne; till och med Minuits biograf Kapp har ingenting annat
att förmäla 2). Att denna uppgift måste vara oriktig, insåg förf.
redan då han samlade materialier till sitt arbete öfver Kristinas
förmyndare, ty Fleming talar i ett bref af 1689 3) om
nödvändigheten att skaffa en efterträdare åt Minuit vid Kristina. Men sakens
rätta sammanhang kunde förf. då icke utröna, utan inskränkte
sig till detta yttrande: "Minuit synes antingen hafva dött under
återvägen eller afgått ur svensk tjenst"4). Den förra gissningen
visar sig nu vara den rätta.

Det sin chef beröfvade svenska fartyget Kalmar Nyckel
hade på hemvägen ännu en motgång: det blef i Nordsjön ännu
en gång illa tilltygadt af stonn, förlorade sin mast och måste i
Nov. 1638 inlöpa i holländsk hamn. Genom Blommaerts försorg
blef det här åter iståndsatt och qvarblef tills vidare i Holland.
Jakten Gripen, som af Minuit blifvit skickad till Vestindien,

Härom se i synnerhet Blommaerts bref till kansleren d. 13 Nov. 1638
o. 28 Jan. 1640.

2) Acrelius, s. 15; Ferris, a. st. s. 57; Hazard, a. st. s. 59; Kapp, a. st.
s. 248. M. uppgifves vanligen hafva dött 1641 och blifvit begrafven å Kristina.

3) Kl. Fleming till kansleren d. 8 Juni 1639. Ox. saml.

4) Förf:s anf. arb. s. 302. Då Reynolds (a. st. s. 28) tillskrifver förf.
den uppgiften att M. återvändt till Europa, men snart afgått ur svensk tjenst,
så beror detta förmodligen på något missförstånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:02:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free