Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
C. T. ODHNER.
10
kryssade någon tid i farvattnen kring Havanna och återvände
derpå ännu en gång till Nya Sverige. Här intog fartyget de
under tiden genom indianhandeln samlade "pälterierna"
(pels-verken) och afgick derefter till Sverige, dit det ankom i slutet
af Maj 1639, efter att hafva på 5 veckor tillryggalagt färden
från Kristina till Göteborg l).
Minuits bortgång var en oersättlig förlust för det nybildade
kompaniet. Det var ej gerna möjligt att finna en lika skicklig
och med de amerikanska förhållandena förtrogen man som Minuit.
Men betraktar man saken uteslutande från svensk-nationel
synpunkt, så var måhända Minuits bortgång ej så mycket att be"
klaga. Det är nämligen sannolikt, att kolonisationen aldrig fått
en så svensk-nationel anstrykning, om Minuit framgent blifvit
dess ledare. Åtminstone uppgifver Blommaert2), att det varit
Minuits afsigt att kolonisera Nya Sverige med folk från sitt
eget af kriget förödda hemland, Cleve. Och sannolikt är, att
en så kraftfull man, som Minuit synes ha varit, i synnerhet om
han befolkat landet med sina landsmän, kommit att intaga en
mer sjelfständig ställning, än som varit förenligt med Sveriges
intressen.
Att det lyckligt påbörjade företaget skulle fortsättas, derom
voro de svenske delegarne i kompaniet från första ögonblicket ense;
de betraktade nämligen saken ur nationel och politisk synpunkt
och insågo den stora betydelse, som kolonien med tiden kunde
få för Sverige. Klas Fleming blef framgent verkets egentlige
ledare i Sverige; han var det numer äfven å ämbetes vägnar,
enär han i Nov. 1637 blifvit president i det nybildade
kommersekollegiet. Han och hans sekreter i kollegiet, Johan Beyer3)
visade nu och framgent mycket intresse för den nya svenska
kolonien; denna kan derför sägas vara kommersekollegiets både
första och största verk. Det gälde först att skaffa en efterträdare
åt Minuit. En sådan person trodde sig Fleming hafva funnit
i holländske kaptenen Cornelis van Yliet, hvilken flere år varit
anstäld i svensk tjenst. Det heter i amiralitetets fullmakt för
r) Blommaert till kansl. d.! 28 Jan. 1640; Fleming till dens. d. 8 Juni
o. 1 Juli 1639; dens. till Spiring d. 8 Jnni s. å. Ox. saml.
2) Blommaert till kansl. d. 13 Nov. 1638.
3) Denne var kollegiets ende särskildt aflönade tjensteman. Sedan Beyer
blifvit generalpostmästare 1642 och Fleming aflidit 1644, var kollegiet helt och
hållet upplöst; först 1651 börjar dess egentliga tillvaro såsom ett fullt
organiseradt ämbetsverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
