Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642. 227
än nu hålla med oss godh wenschap, synnerligen deras commendeur
vthi Manathans, Willem Kiefft benämdh, hwilchen migh esomofftast
och weedh mesta lägenhet fø7schrifuer, ocli hwatt som vthur Swerigie,
Hållandht och meehre tropische orter passerar, aduerterar; han
på-minthe migh fulle i förstone vthi sina breeff dätt West-Indiscbe
Compagniets pretention på dätta heela reviret, men sedan iagh förlade
honom medh så goda schiäll, som iagh kunne och wiste, hafuer han
nu en tijdh långh migh der medh förschonatt; nu schall der komma
en ny Commend: så kan till ewentyrs fulla en ny action fölia. Men
liuru hårtt puvitanerne hafua legatt migh på halsen och än nu ligga, (lätt
ähr vtaf här hoos fogade acter att förnimma; iagh troor och näpligen,
att iagh dem medh gode lööss blifuer, förty de hafua sigh medh deras
phariseische practiVev efuen få instuckitt vthi Ny Nederlandt; nu ähro
de där så starcha, så att de’ hafua iagatt Hållenderner ifrån den orten,
Forto Revier benämdh, och behålla nu den medh gewaltt,
Hållender-ness eghna landh, och hielper nu hwarken protest eller goda ord,
vthan wilija nu Hållenderna hafua den platzen igen, så måste dätt
schee medh andra och hårdare medell. Jagh seer migh fulla i denna
spegelen 100 reesor om dagen, Gudh weett medh hwadh betänehiande,
ty iagh sitter här allena, och näpligen 30 kerler, vtaff alle de här
aliyo, som iagh migh vthi sådana fall på förlåta kan. Så hafuer iagh
och vthi lijcha måtto vthi mina förrigha schriffwelser om den engelsche
riddaren förmälatt, hurulunda han förgångline ååhr vthi Virginien
medh en barck och sijtt folck, 16 personer, wille resa ifrån Heckemak
till Kikathanss, och när de komme vthi virginische båven, togh
sche-paren (hwilchen tilförene medh riddarenss folch conspirerat hade att
förgiöra honom) sin kosa icke åth Kikethan, vthan åth Cape Henry;
när de kommo der förbij vthi stora sion weedh en holma, Sineedhz
Eylandt benämbdh, berådhslogo de, medh hwadh dödh de måtte
förgiöra honom, och befunno rådeligaste att icke döda honom medh
henderner vthan sättia honom in på förbe:te Eylandht, vthan matt,
kläder och gewehr, der inga mennischior, eij heller andra diur, vthan
v]fuar och biörnar wistadess, hwilchett de och så giorde; men 2 vnga
drengiar vtaf adell, som riddaren vpfött haffuer och wiste intheet vtaf
dätta anslagit, när de sågho denna deris herris olycka, gåffwo de sigh
vtaf barken i sion, summo till lans och bleffwe hoos deriss herre;
fierde dagen der effter seghlade en engelsch slupa Smedhz Eylandh
förbij så när, att desse vnga drengiar den ropa kunde, den samma
togh riddaren, (den der halff dödh war och swartt som jorden) in på
sin baxok och förde honom till Hackemak, der han ähr kommen till
rätta igen; men riddarens folck och barck komme den 6 Maij 1643
alin weedh wår schantz Elfborgh och frågade effter skeep till gambla
Engelandht, då frågade iagh effter deris paas och hwad an de komne
wåro, och effter iagh strax merchte, att de icke wåro rätte vthi deriss
ährander, togh iagh dem (doch medh deris wilia) medh migh till
Christina, dem miöll och andra prouiantz saker att afhanla, examinerade
dem så länge, in till des en pijga (hwilchen hade waritt riddarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
