Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
KOLONIEN NYA SVERIGES GRUNDLÄGGNING 1637 —1642.
229
(effter som deris bruuk ähr) gåffwo oss 20 bäfrar och radghon
Se-wantt *), och wij dem itt stycke kläde igen, men de tro oss Zz/chewäll
inthett, och wij dem fast ringare; wåre fulle inthet bättre, vthan hijtt
öffwersenda itt par hundrade knechter, så län ge wij brachte 2) halsen
på dem här weedh dätta reviret alla i hoop, hälst emedan wij alzingen
bäffwerhandell medh dem hafua vthan den magijsen allena, ähro nu en hoop
fattige prackare; så kunde här sedan hwar och en wara säker på sitt
arbete, omolesterat föda och ährnära sigh föruthan deras magijs, såsom
och der till intaga de platzer (huilka ähro de alle fruchtsamligaste),’
som de wilde nu innehafua; och när wij sålunda dätta reviret icke
allenast kiöpt, vthan och medh swerdh vunnit hafua, då hade ingen,
ehoo- han wåre, hållender eller engelsman, i någhon måtto nu eller
vthi tilchommande tijder på denna orten att prætendera, vthan wij*
hade då bäffwer handelen medh de swarta och hwite Minquasserner
allena, fyraduppelt så godh, som wij honom nu eller tilförene halft
haffwa. Ogh om än här medh någhot dröghdis, så måste dhett
lijcha-wäl vthi längden skee och kan inthett vtheblifua, första tijden den
bästa, för än de oss meer schada tilfoga; de ähro inthet troandes,
som både exempel och egen förfarenheett vttwijsar, men bekommer
iagh itt par hundrade goda knechter och der till behörige medell och
goda officeer, så schall fulle näst Gudhz hielp, weedh dätta reviret
icke en wildh få leffua; så hade man och passagien frij här ifrån och
till Manathans, öffuer landt ähr ifrån dätta reviret weedh Zachikans 3)
af 3 småå dagzressor.
9. Dätt höghloflig: Compagn: ähr och icke owitterligitt, att om
eij søewant altijdh ähr här hoos de andra gargizouner för de wilde, så
ähr här medh de wilde swårtt till att hanla, vthan gargizounerne måste
halfparten och till dätt ringaste tridieparten först förhanlass (huilchet
och icke heller scheer vthan Compagnijtz prophijtt) vthi sewandt. Nu
ähr som förbe:tt desse wåra wilda vtfattige, att man ringa och fast
nu meer alzingen sewandt af dem hafua kan, vthan wij måste kiöpa
sewant ifrån Manathans och af dem nord engelsche, der sewandt
giörss, och ähr der hoos de wilde gott kiöp; hade wij nu der hoos
de nordh engelsche eller vthi Menathans ååhr in och ååhr vtt en
trogen man liggandess, som os der sewandt tilhanlade, så att här vthi
reviret hoos den swensehe handelen icke fattadess sewandt, dett wåre
Compagn: ååhrligen itt merckeligitt prophijtt. Sammalunda kan man
der vthi Manathans, så wäll som och här vthi reviret, af de hållensche
frijmänner bekomma bäffuer för peninger, guldh och rdr, stycket de
som gode ähro 7 il., och denna ringa winsten kunna hielpa, att
summan der hemman medh itt vmerchligt kostnatt des stårre bleffwe.
1) Sewant eller, såsom Campanius skrifver, Zäband var namnet på indianernas
mynt och utgjordes af ett slags perlor af snäckor, aflånga, slipade samt genomborrade
för att kunna trädas på band. I handeln utmättes dessa perlor aln- och famnvis,
en famn motsvarande 5 holl. fl. Campanius, sid. 138 ff.
2) Brachte af bräcka.
3) Zachikans, Sankikan? eller Santickan var en ort nära Trentonfallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
