Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man känner huruledes Karl XI:s förmyndareregering, som
äfven efter dennes tillträde till styrelsen, med den lättsinnige
Magnus Gabriel De la Gardie i spetsen, skötte politiken, af
Frankrike lät besticka sig att inblanda Sverige i ett krig, som
var stridande mot dess intressen, men hvilket var nära att kosta
det dess tyska besittningar, ja till och med de danska landskap,
som Karl X eröfrat.
Ludvig XIV, som bland annat ville eröfra de spanska
Nederländerna och kufva Holland, som vågat trotsa honom, önskade
i Sverige erhålla en motvigt mot de tyska furstar och framför
allt den högt sträfvande kurfursten Friedrich Wilhelm af
Brandenburg, som kunde hjelpa holländarne. Sådant kunde då
lätteligen ske från Sveriges tyska besittningar i Brehm en, Wismar
och Vor-Pommern, hvarifrån nämnda tyska furstar togos i
ryggen. Redan dem 3 April 1672 afslöts mellan Frankrike och
Sverige ett förbund, enligt hvilket den sistnämnda magten, så
länge freden varade, årligen skulle erhålla 400,000 rdr (då en
stor summa), mot vilkor att i Tyskland underhålla ett visst
antal krigsfolk, men 600,000 om det deltog i kriget till
Frankrikes förmån. Detta förbund ärfdes af Karl XI, då han i slutet
af 1672 tillträdde regeringen.
Imellertid var det i början ingalunda styrelsens mening att
aktivt deltaga i kriget. Den trodde sig, utan att vedervåga
något genom förbundet med Frankrike, fortfarande kunna
åtnjuta de för de förstörda finansernas upprätthållande behöfliga
subsidierna genom att intaga ett slags beväpnad medlarerol. För
detta ändamål sammanträdde äfven i Maj 1673 i Köln en
kongress, hvarest dock föga mera uträttades, än att Sverige
förmedlade den i Vossem i Juni samma år afslutade freden mellan
Frankrike och Brandenburg. Snart ändrades dock den politiska
ställningen till Frankrikes nackdel. En mängd fiender
uppväxte på olika håll mot detsamma, och i Januari 1674
upplöstes kongressen i Köln, hvarigenom Sverige förlorade en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
