Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
j. MANKELL.
4
fram på året öfver dem skulle utbryta. Så fort ban anordnat sina
truppers inkvartering, afreste ban den 23 Februari från
Schweinfurth till Cleve, för att på närmare håll öfverenskomma med prins
Wilhelm af Oranien, som i sin hand höll alla trådarne till de
mot Frankrike fiendtliga magternas politik, angående samverkan
mot Sverige å ena sidan och mot Frankrike å den andra. Den
8 Mars anlände han till Cleve, men uppehölls der flera veckor
genom ett giktanfall, så att han först den 23 April kunde inträffa
i Haag. Fastän han visserligen ej af Wilhelm af Oranien
lyckades utverka det omedelbara understöd mot Sverige, ban
åsyftat, kan man dock antaga att derstädes de fiendtligheter förbereddes,
som sedermera skulle försätta Sverige i en så vådlig belägenhet,
Yid samma tid började äfven svenskarnes nya qvarter blifva
utätna. Derjemte påyrkade Ludvig XXV ifrigare än
någonsin, att Sverige till vårfälttågets början verksamt skulle ingripa
i kriget för att från Frankrikes gränser åtminstone draga de
brandenburgska trupperna. I följd häraf såg sig Wrangel
nödsakad att i. slutet af April sammandraga armén för att genom
Stettin ånyo inbryta i Uckermark och sedermera öfversvämma
det egentliga Brandenburg. Operationsplanen för de blifvande
iiendtligheterna åsyftade att svenska armén, sedan den i
Mittelmark och Priegnitz uppfriskat sig, skulle framtränga till Elben
och vid Werben öfverskrida denna flod samt derpå träda i
förening med den till 12,000 man beräknade hannoveranska hären,
hvarefter båda skulle marschera till Thüringen för att anfalla
brandenburgarne. I följd af sin sjuklighet kunde Wrangel
emellertid ej i början sjelf medfölja, och af samma orsak ej heller
fältmarskalken Helmfelt, som var hans närmaste man, utan
befälet måste öfverlemnas åt fältmarskalken Mardefelt, som
egentligen var fortifikationsofficer. Den 30 April enligt gamla stilen
mönstrades trupperna vid Damm, och följande dag marscherade
de genom Stettin för att börja fiendtligheterna mot Brandenburg.
Från denna dag kan man följa krigshändelsernas gång i de
samtida urkunder, som här nedan meddelas och som till största
delen äro hemtade från riksarkivet och hvilka, med några få
undantag, blefvo framkallade genom den kommission, som
sedermera tillsattes för att undersöka orsakerna till fälttågets för
svenskarne ofördelaktiga utgång. De bära den prägel af intryckens
omedelbarhet, som utmärka historiska originalhandlingar och hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
