Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Historien om Pfalzgreven Hertig Adolf Johans sista lefnadsår och familjeförhållanden. Af O. v. Feilitzen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
SOMMARFÍLTTAGET I BRANDENBURG 1 6 7 5.
241
vid Pasewa]k under öfverbefäl af riksmarken och riksfältherren
m. m. grefve Carl Gustaf Wrangel, fältmarskalken Helmfelt,
generallöjtnanten Wolmar Wrangel, samt generalmajorerna
Del-wig, Stael von Holstein, Grothuseii, tlanting ocli Giese. Denna
här inbröt den 15 December i Uckermark, der den sedermera
inkvarterades, och den 25 uppslog riksmarsken sitt högqvarter i
Prentzlow. Några fiendtligheter utöfvades dock icke, men landet
utsögs systematiskt.
Den brandenburgske ståthållaren och öfverbefälhafvaren,
generalfältmarskalken, grefve Johan G-eorg af Anhalt-Dessau
åt-nöjde sig med aflemnandet af en högtidlig protest. Hans
trupper, som torde hafva räknat omkring 10,000 man, voro spridda
såsom garnisoner i Berlin, Kolberg och Magdeburg, såsom
huf-vudfästningar, samt Driesen, Küstrin, Frankfurth, Spandau, Peitz,
Oderburg, Löckenitz och Werbens skans, såsom befästade orter
af andra eller tredje ordningen. Hvad kurfursten beträffar, så
blef han samtidigt, jemte sina bundsförvandter, af Turenne åter
utdrifven ur Elsass och i början af 1675 tvungen att gå tillbaka
öfver Rhen, hvarefter han aftågade till’ norra Franken, der han
i slutet af Januari kring Schweinfurth lät sin armé intaga
vinterqvarter.
I början af Februari hade svenska armén ur de trånga
qvar-teren i Uckermark tagit allt hvad som kunde fås, och i följd
deraf såg sig riksmarsken nödsakad att lemna dem och söka nya.
För att icke allt för mycket uppreta Brandenburg, ryckte han
emellertid icke framåt, utan drog sig åt sidan, sålunda att han
med armén gick igenom Stettin och intågade i Hinter-Pommern,
i hvilken provins, jemte Neumark, han sedermera utbredde hären
i rymliga qvarter ända till gränsen af Schlesien, med
högqvarteret i Stargardt. I denna ställning förblef svenska hären
sedermera närmare trenne månader. Under tiden afslöts förbund med
hertig Johan Fredrik af Hannover. Dessutom kunde svenskarne
såsom bundsförvandt äfven påräkna hertigen af Holstein-Gottorp,
som genom en nära slägtskap var förenad med det svenska
konungahuset. Kur-Sachsen var neutralt. Derimot understödde
hertigarne af Braunschweig-Celle och Braunschweig-Wolfenbüttel
fransmännens politik.
Kurfursten af Brandenburg var å sin sida icke overksam,
utan försökte mot svenskarne uppbesvärja det oväder, som längre
Hist. Bibliotek. Ny följd. 1. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
